giftbroschyr

Förgiftningssyndrom eller sjukdom?

Vad är ett gift?

Gift är en kemisk beteckning på substanser som kan skada kroppen och/eller dess cellers normala funktion. Det finns inga säkra doser av gifter, även om många är intresserade av att inbilla oss det. S k gränsvärden är alltid missvisande och även låga doser kan leda till skador, ibland allvarligare än vid enstaka höga doser. Det beror på bl a att höga doser kan utlösa skyddsmekanismer hos kroppen och celler, vilket låga doser inte gör. Giftrisken i vårt samhälle består vanligen inte av enstaka gifter i höga doser, utan av låga doser av många olika gifter under lång tid. Detta leder till ospecifika förgiftningssymtom.

Hur fungerar ett gift?

Kroppen och dess olika organ och celler är förberedd för att ta emot näringsämnen och avsöndra slaggprodukter. För varje näringsämne som kroppen behöver – kolhydrater, vitaminer, mineraler etc – finns förberedda passagevägar genom kroppen och in i cellerna. Liksom det finns förberedda passager ut ur kroppen för de produkter som bildas intui kroppen.. Ett gift kan fungera på flera sätt, t ex

– giftet kan direkt förstöra celler och vävnader det kommer i kontakt med – t ex starka frätande syror

– kroppen kan uppfatta giftet som ett naturligt näringsämne, men när det ska passera de naturliga passagevägarna ³fastnar² det och blockerar sedan upptaget av naturliga näringsämnen. Man drabbas då av brist på ett eller flera viktiga näringsämnen, eller av oförmåga att göra sig av med slaggprodukter. Ex: vissa syntetiska ämnen Se även TARMRENINGSPROGRAM

– kroppen kan uppfatta giftet som ett naturligt näringsämne, låta det passera in i kroppen och i celler, men sedan finns det inte någon fungerande väg utåt. Giftet ansamlas då i ökande mängder inuti kropp och celler, tills deras naturliga funktion hotas. T ex: Tungmetaller, kvicksilver

– giftet kan hindra de naturliga kemiska processer som ska äga rum inuti kroppen och cellerna. (ex difteritoxin)

– giftet kan utlösa häftiga naturliga försvarsreaktioner hos kroppen, som när de blir permanenta leder till allvarliga störningar, kronisk inflammation, låggradig feber, högt blodtryck (ex vacciner)

Syntetiska gifter

Den kemiska industrin skapar dagligen nya kemiska molekyler, som tidigare aldrig funnits på jordens yta. Vår kropp och våra celler har därför aldrig lärt sig känna igen dem och kan inte skilja dessa nya molekyler från naturliga ämnen och näringsämnen

Sådana syntetiska ämnen finns överallt i vår luft och mat, och tillförs i ökande mängder. Endast sällan finner man vetenskapliga bevis på deras skadlighet förrän långt efteråt. Ex: DDT, PVC. tungmetaller som kvicksilver etc. Men dagligen tillkommer nya sådana ämnen, bl a som sk läkemedel. Det finns inga tillförlitliga metoder att praktiskt bevisa deras ofarlighet.

(Följande bekräftande nyhetsnotis inlöper mer än två år efter att SIEMs site publicerats)

SVT TEXT 108 Tis 23 Maj 08:36:36
INRIKES 23 MAJ 2000

Förslag om hårdare krav mot kemikalier

Ämnen som bryts ner långsamt i naturen ska kunna förbjudas. Det kommer Kemikalieutredningen att föreslå inom kort, skriver Dagens Nyheter.

Något krav på att ett ämne ska vara giftigt för att förbjudas kommer inte att finnas.– Det går aldrig att förutse att ett ämne är ogiftigt, säger en av utredarna Peter Sundin.

Utredarna vill ha ett nytt tänkande kring hanteringen av kemikalier. Om ämnet självt eller produkter som det ingår i kan ackumuleras i naturen ska nya regler gälla. De ska också omfatta ämnen som t.ex. stör hormonsystemen.

Naturliga gifter

Också växter, djur, mikroorganismer etc kan producera ämnen som är giftiga för människan. Men dessa gifter förekommer i naturen mycket sällan i koncentrerad form, och vår kropp kan i regel känna igen dem, och utlösa lämpliga försvarsreaktioner.

När naturliga gifter drabbar kroppen på onaturligt sätt – t ex genom injicering i kroppen som vid vaccinering – kan de emellertid utlösa permanenta försvarsreaktioner som leder till svåra hälsoproblem.

Är jag förgiftad?

Första skedet

Kroppens och cellernas omedelbara reaktion vid en förgiftning är i regel att minska sin aktivitet, minska cirkulationen. Ofta märker man inte så mycket i detta skede, mest viss trötthet, minskad cirkulation, huvudvärk

Andra skedet

När kroppen hämtat sig från den första giftchocken kan försvarsreaktionerna komma: Cirkulationen i hela eller delar av kroppen ökar dramatiskt, man drabbas av inflammationer och ovanlig utsöndring , kan bli röd, varm och svullen, utsöndra slem o eksem. I det andra skedet har man ofta lämnat den situation där man blev förgiftad, och ser inte sammanhanget. Nästan alltid tolkas detta i stället som att man drabbats av en ”sjukdom”, är förkyld, har influensa, magsjuka etc.

Kroniskt skede

När förgiftningen är kronisk börjar kroppen mer och mer ”trappa ned” verksamheten och gå på sparlåga för att överleva. Stor eller kronisk trötthet paras med huvudvärk och att den ena organfunktionen efter den andra blir problematisk: Allergier, psykiska problem, håravfall, muskelvärk och ledproblem, missformning och fetma, cancer etc kan utvecklas. Ofta försöker man komma till rätta med problemen genom ytterligare förgiftningar genom kemiska läkemedel, vilket bara förvärrar situationen

Inte sällan är tarmförgiftning en bidragande eller huvudsaklig orsak i det kroniska stadiet.

SE ÄVEN TARMRENINGSPROGRAM Se även Elallergi, hyperallergi

Bristande motion är inte förklaringen till fetma!

111 TV4 TEXT 02 DEC 20:55:24
981202 kl.10:42

�VERVIKT OCH FETMA BLAND HALVA BEFOLKNINGEN STOCKHOLM (TT)
Trots att vi motionerar mer har svenska folket blivit tyngre. Nästan halva befolkningen bär på övervikt eller fetma. Bland kvinnor är nio procent fler överviktiga än i början av 1980-talet, visar statistik från SCB. Särskilt bland yngre kvinnor, i åldern 16-24 år, har fetma och övervikt blivit vanligare. I början av 1980-talet var siffran för kvinnorna i den åldersgruppen 11 procent.

Förra året hade siffran stigit till 20 procent. Det kan jämföras med männen i samma ålder där siffran har stigit från 11 procent till 16. Fetma och övervikt är fortfarande vanligare bland kvinnor, framför allt fetma. Men männen knappar in, mellan 1980-81 och 1996-97 har antalet män som räknas som överviktiga eller feta ökat mer än bland kvinnorna. Vid den senaste mätningen, 1996-97, var nära 45 procent av svenskarna överviktiga eller feta. Samtidigt har det blivit vanligare att motionera regelbundet i alla viktklasser och åldersgrupper.

Symtombilden

Symtomen vid förgiftningssjukdomar kan alltså se olika ut i olika skeden, och utvecklas i samband med att förgiftningsnivån tilltar eller – i bästa fall – avtar. Det är också svårt för patienten att bedöma läget utifrån sina subjektivt upplevda obehag: När t ex akuta och besvärande utsöndrings- och febersymtom avlöses av en period av kronisk trötthet ser patienten det ofta som en viss förbättring. I själva verket har nu kroppen tvingats på reträtt, och det är en rejäl försämring av läget. När tröttheten mildras för att ersättas av allergiska besvär ses ofta detta som två helt skilda problem, vilket det inte alls är, osv. En konsekvent avgiftande behandling fordras, om inte utvecklingen ska fortsätta åt fel håll.

Se även Elallergi, hyperallergi

En del giftiga och syntetiska ämnen i vår miljö har speciella verkningar på hormonsystemet. Det handlar naturligtvis om olika hormonpreparat, men också om andra synteteiska hormonliknande ämnen som ofta är verksamma i mycket små doser, och är närmast omöjliga att spåra vid provtagningar. Reaktionen vid sådan förgiftning skiljer sig ofta från det ovan beskrivna mönstret, på så sätt att humörsvängningar, depressioner, sömn- o aptitrubbningar, och mentala problem ofta dominerar långt innan reella fysiska förändringar visar sig. Till sådana rubbningar kan våra nordliga ljus- och mörker-förhållanden ibland bidra. Se cool>Ljusbehandling.

Aspartam

Aspartam kan ge bl a neurologiska och Parkinson-symtom.

Om du har egna hälsoproblem kan du ha stor glädje av SIEMS Webburs i ekologisk medicin.

De flesta gifter i vår miljö är svåra att urskilja och separera från varandra. Det är den totala giftbelastningen som oftast ger de allvarliga symtomen:

SVT TEXT 106 Fre 07 Aug 18:56:31
INRIKES 7 AUGUSTI

Närhet till soptipp ökar missfallsrisk

Kvinnor som bor nära soptippar med industriavfall löper ökad risk att föda barn med skador. Det visar en färsk brittisk studie.

Efter omfattande forskning i Belgien, Frankrike, Danmark, Italien och Storbritannien fann forskarna att risken för att föda ett skadat barn ökade med 33 procent om den blivande modern bor upp till tre km från en soptipp.

Det gäller bl.a. nervskador, hjärtfel och missbildningar i artärer och vener. Områden runt 21 tippar i de olika länderna har granskats. Mer än 1.000 barn med skador deltog i studien.

Se även Graviditet

117 TV4 TEXT 07 JUN 08:06:29
990607 kl.05:20 1/2

NYA RÖN OM LIVMODERCANCER – UPPSALA (TT)
Den som äter östrogen och samtidigt fortlöpande får gulkroppshormon löper mindre risk att få livmodercancer än den som inte hormonbehandlas alls. Men
det gäller bara kvinnor som fått hormonet alla dagar de fått östrogen.

Gulkroppshormon ges i dag regelmässigt
till kvinnor som får östrogen för klimakteriebesvär, men oftast bara under tio dagar av en fyraveckorsperiod.

För dem är risken 60 procent större att få cancer än för de kvinnor som inte behandlas med östrogen.

Risken för den som bara fått östrogen under en femårsperiod och inget gulkroppshormon är sex gånger större än
för den obehandlade.

Slutsatserna dras i ny svensk studie som publiceras i den amerikanska cancertidskriften Journal of the National Cancer Institute, skriver Upsala Nya Tidning.

I studien ingår 800 kvinnor med livmodercancer eller förstadier till livmodercancer och fyra gånger så många
kvinnor i samma ålder utan sjukdomen.

SIEMS kommentar: På detta sätt presenteras regelmässigt ”vetenskapens landvinningar”: Av nyheten framgår alltså att den under årtionenden vanliga skolmedicinska hormonbehandlingen av kvinnor i klimakteriet har orsakat tusentals cancerfall. Men det som lyfts fram i nyhetssnutten är att man nu har en ny idé om hur man med ytterligare kemisk behandling kan minska denna biverkan…

Mailat till SIEM

Ofrivillig barnlöshet

Hejsan!
Vad är det för fel i kroppen när sädesproduktionen inte är tillräckklig? Går det att åtgärda på något vis? Vi har försökt att få barn i snart sex år. Min man ligger precis på gränsvärdet i antal spermier, enligt fertilitetskliniken ska det räcka för att det ska fungera av sig självt. Jag har tröttnat på läkarvetenskapen som vet så lite om mannens fortplantningsorgan, jag menar det finns ju hur mycket som helst om kvinnan.
Tacksam för ett svar.
Ps jag är 25 år min man är 30 år.

Hej!
Så långt min erfarenhet sträcker sig finns det ofta gamla oläkta infektioner med i spelet, t ex påssjuka, clamydia, antibiotikabehandlade infektioner etc. Eftersom problemet ofta är ”gammalt” har det också dragit med sig specifika näringsbrister, t ex zink, selen, etc. Eventuellt finns det förgiftningar som kan spela en liknande roll – t ex lösningsmedel, men också många hormonliknande eller -störande ämnen i vår miljö. ”Orsaken” är alltså högst individuell, inget generellt recept tillgängligt.
Om/när väl orsaken/orsakerna kan bedömas går det ofta att med naturmedicinska metoder förmå kroppen att ta itu med problemen. Det kan då handla om såväl homeopati som akupunktur,näringstillskott, zonterapi etc.

Vad gäller ”läkarvetenskapen” finns många anledningar att känna sig trött. Den har ingen som helst förståelse för, än mindre kunskap om dessa metoder.
Tyvärr är det ofta så att även naturmedicinsk behandling av dessa problem ofta – men inte alltid – tar tid, konstigt nog ofta längre tid för män än kvinnor. Det beror på problemets karaktär: en gammal infektion har ofta satt ned andra kroppsfunktioner än spermieproduktionen, och kroppen börjar med att reparera de funktioner den själv bedömer angelägnast för att klara livhanken. Först när då lungorna, tarmen etc eller vad det är som är värst åtgånget, börjat hämta sig lägger kroppen krafter på att reparera könsfunktionerna.
Tyvärr kan ”prestationsångest” i detta avseende ha en rent blockerande effekt, men det är ni säkert redan bekanta med. Åldersmässigt finns det, vad jag förstår, ju ingen direkt anledning till panik. Ett gott råd är att se den nedsatta spermieproduktionen som indikation på ett allmänt hälsoproblem, som motiverar en naturmedicinsk checkning, alldeles oavsett barnalstring eller ej. Vill ni gå djupare med frågan ur detta perspektiv kan det vara idé att titta på http://www.klokast.se.
Med vänlig hälsning
SIEM

Hejsan Ulf!!!
Om du bara visste vad glad jag blev över ditt svar.
Nu har jag lite mera att gå efter jag vet lite mera vad vi kan ställa för krav.

Med tacksamma hälsningar

Förgiftning och åtgärd?

Hej kloka gubben! Jag är en 30-årig kvinna som lider av år afte, samt även trötthet och periodvis håravfall och förstoppning. Jag funderar om detta kan bero på förgiftning. Äter ganska bra, röker inte, dricker väldigt sparsamt med alkohol. Visst finns det tarmreningskurer man kan ta? Och vulkansand man kan käka för att rensa bort gifter? jag vill gärna veta mer om sånt här och höra om du tror att detta kan vara värt att prova. Har haft dessa problem i åratal och börjar bli väldigt less!
Med vänlig hälsning

Hej, tack för brev!
Ja, det låter som förgiftningssymtom. Tyvärr kan du inte av symtomen säkert sluta dig till att det är tarmproblem som ligger bakom, även om förstoppningen är en ledtråd. Lika sannolikt är t ex kopparspiral, amalgam, eller ev sviter av antibiotika. T o m ”sjuka hus” kan ibland ge denna allmänna symtombild. Det påverkas inte mycket av en tarmreningskur, även om tarmrening i sig aldrig är ”fel”.
Vill du söka komma till rätta med orsaker och din behandling på egen hand föreslår jag att du tittar på http://www.klokast.se/, annars att du söker en erfaren homeopat, biopat eller kinesiolog i närheten, som kan hjälpa dig att spåra vad det handlar om.
M v h
SIEM

Mår dåligt

Hej! Jag hoppas du kan ge mig lite hjälp på vägen. Jag har inte mått bra på ca:1 1/2 år. I början var det mest diffusa symtom som jag klarade av att rycka på axlarna åt men nu blir det värre och värre. Symtomen är trötthet, skakighet, tappat mycket hår, rastlöshet, svettas mycket, diarre, känner mig svag i benen. Den sista månaden har jag känt mig mycket orolig och rastlös, detta kommer i ”attacker” under dagen och jag har även fått rejäl hjärtklappning ett par gånger. Sammanfattningsvis mår jag just nu riktgt dåligt och skulle vara glad för lite hjälp.
Tack på förhand!

Hej, tack för ditt brev
Mycket av dina symtom tyder på en pågående förgiftning och/eller störd mineralbalans. Sannolikt är sköldkörteln inblandad. Hormonpåverkande medel – spiral, ppiller? Om du inte får klar hjälp av /siem/giftbroschyr.html /siem/amalgam.html /siem/antibiotika.html lakemedelsbiverkningar.html /siem/fibromyalgi.html måste jag undersöka dig för att närmare spåra vad det handlar om.

M v h
Ulf


Surfarkommentar till ”Mår dåligt”

Hej Kloka Gubben, Jag undrar om du är så klok egentligen. Har du aldrig hört talas om giftstruma? Alla de symptom som ”Mår dåligt” beskriver är symptom på giftstruma. Hon bör genast söka läkare och komma under behandling, innan kroppen är helt slut. Om jag får hennes e-mailadress så kan jag ge henne lite råd och tröst. Hälsningar från en som är symptomfri men inte färdigbehandlad. JK

Hej. Jovisst har jag hört talas om giftstruma, många patienter kommer till mig efter många år av klassisk ”giftstrumabehandling”, som kört ner hälsan. Vad diagnosen giftstruma inte talar om är vad som orsakar att sköldkörteln krånglar, och vad man kan göra för att normalisera läget. Det är det mitt råd gäller, diagnosen som sådan har hon ingen glädje av.

Med vänlig hälsning
SIEM/Ulf


Diffust

Vad tror Du om detta? Jag har diffus värk som flyttas runt i kroppen, stickningar i händer o fötter. Lätt för att armar o ben somnar.”Surrningar” i benen till o från. Värk över skulderbladen,får trötthetskänsla i muskler vid monotona rörelser. Yrselbesvär,känner mig ibland stel o svullen utan att jag är det.  

Hej! Tack för brev.
Gissning utan förpliktelse eftersom det var det du undrar över:
Tungmetallpåverkan, ev amalgam (har du amalgamsanerat nyligen?) eller koppar (spiral?) bl a ledande till tarmproblem och bristande upptag av Bvitaminer bl a. Denna gissning bör inte läggas till grund för behandling utan ordentlig undersökning först!
M v h
SIEM/Ulf


Overklig

Jag vet inte om du svarar på såna här frågor, om du inte gör det så kan du väl göra ett undantag. Snälla, jag behöver råd. Jag har ett, tror jag, ovanligt problem. Det kan verka töntigt och oseriöst, men det är verkligen allvarligt. Jag har overklighetskänslor hela tiden. Det känns som om jag inte är jag. Jag känner mig konstigt overklig. Som att jag inte finns. I bland får jag ångest, för att känslan blir för stark. Jag har känt såhär sen ett halvår, med något litet avbrott, och jag vet inte vad jag ska göra. Det verkar ju inte gå över. Jag har börjat att prata med en psykolog, men det är inte så lätt eftersom jag är rädd att hon inte ska kunna hjälpa mig. Och då kan jag inte leva längre. Jag känner mig ensam på grund av känslan, som att jag inte riktigt finns. Även bland människor jag tycker om, som min familj, känns det så här. Jag har pratat med mina föräldrar, och de sa att overklighetskänslan antagligen beror på någon slags utvecklingsfas. (Jag är snart 16 år) Efter vi hade pratat kändes det bättre. Ett litet tag. Sen tog känslan över. Tror du att jag är sjuk? Kommer den här känslan att gå över? Hjälp!

Hej du, vem du nu är. Tack för brev!
För det första måste vi konstatera att du faktiskt finns, brevet kom fram det kan ju vara en lättnad…. Det är faktiskt jättebra att du kan tala med dina föräldrar om det här. vad det än handlar om blir det mycket lättare att lösa när ni kan tala om saken.
Overklighetskänslor, och känsla av att ”leva i en glaskupa” där man inte nås av och inte kan nå andra, beror inte så sällan på förgiftning. Det mest vanliga är därvid kvicksilver, amalgam och lösningsmedel. Tänk noggrant igenom eventuella sådana händelser under vintern /Tandläkarbesök, industribesök, drogexperiment, etc?
Även om du inte kan avgöra exakt vad som orsakat detta, finns det ändå en del grejor att direkt göra: Avlägsna ALLT SÄGER ALLT som kan störa eller förgifta ditt hormon- och nervsystem: ALLA kemiska läkemedel, alla ev droger ( ja även nikotin, kaffe), t o m parfymer, sprayer etc , och se till att du fysiskt fungerar så bra som möjligt ( ordentlig sömn, tarmtömning minst en gång om dagen, gärna fler, drick ordentligt med vatten) osv.
Mer än så kan jag inte göra/säga utan att undersöka dig
Lycka till, och hör av dig igen om du vill!
SIEM/Ulf


Ätstörningar

Hej! Min fråga till dig är vad du gör med människor som har sk.ätstörningar, bullemi/anorexi? Jag har arbetat som terapeut i flera år men är inte aktiv längre, min förundran är stor när jag ser vad som görs inom den vanliga vården för detta problemet. Inte mycket! Så vad gör man när problemet kommer nära dig själv, eftersom jag är en person som aldrig ger upp förrän man provat det mesta så frågar jag nu dig Vad gör du?

Hej!
Tack för ditt brev – och fråga som är svår att svara kort på. Anledningen är främst att ”anorexia” är en så missbrukad term att man nästan aldrig talar om samma sak. I grunden ser jag anorexia som en extrem försvarsåtgärd från kroppen, i en allvarlig förgiftningssituation (som bl a orsakar svårigheter med näringsupptaget) . Det finns vissa ämnesomsättningsprocesser i hjärnan som ”slår om” vid näringsbrist och inte slår tillbaka utan vidare, och det kräver uthållighet i behandlingen. Zinkbrist är förstås det normala, men det räcker inte med kosttillskott för att vända på steken. Mina egna patienter får en ”orsaksinriktad” behandling, där jag söker identifiera förgiftningsorsak och organstörningar så långt det går, och behandlar dem med akupunktur och homeopati, parallellt med en avgiftande behandling. Det lyckas i regel om man kan avstå från annan medicinering när kroppen börjar reagera. Att bara ”banka på den stängda dörren” och tjata igång folk att äta går i regel inte. Där man lyckats med detta anser jag att det inte handlar om någon djupare störning.

Det bästa råd jag kan ge är att du läser in WEB-kursen i ekologisk medicin (/kurs), där du får många infallsvinklar på tillståndet.
Med vänlig hälsning
Ulf


Laboratorievärden?

Hej Kloka gubben! Jag är en kvinna på 46 år och har nu i två år försökt att få bukt på mina dåliga värden i kroppen. Jag har ett hb i dag (980627) på 94. För två år sedan låg det på 75 – sakta men säkert kryper detta uppåt. Enligt min läkare så säger han att jag har en inre blödning men har inte kunnat lokaliserat detta. Han har antytt magsår och min menstruation. Jag har varit på gastroskopi, det var OK. Jag har varit hos min gynekoklog – han uteslöt inte att det kunde bero att mitt blodvärde var så dåligt – men det är inte enbart det sa han, Jag har gjort sk multi-test var 3:e månad, där man testar allt i kroppen. Jag har gått upp i vikt, blivit svullen i kroppen utan anledning tycker jag.

Jag äter en näringsrik kost, tycker det är viktigt att veta vad man stoppar i sig. Jag äter vitaminer, mineraler och järntabletter. Men jag ser ingen hjälp i detta. Jag är trött, sover mycket, känner mig orkeslös, har mindre depressioner mm. Vad jag vill egentligen är att komma tillrätta med mitt jag och min kropp.Jag har alltid varit en utåtriktad, glad, tycker om utmaningar här i livet, ser livet med positiva ögon. Varför jag skriver till dig är en artikel som jag läste om gällande ”glutenallergiker”. Kan det var svar på mitt problem, så vill jag veta mer om detta. En som undrar väldigt mycket just nu…

Hej!
Det var många frågor och problem. Det jag kan göra per email här och nu är möjligen att undanröja ett par vanliga missuppfattningar inomn skolmedicinen, som du kan vara drabbad av
1) Dåligt Hb behöver INTE betyda järnbrist. Kroppen kan ha gott om järn, men inte utnyttja det för att göra blod. Anledningen kan vara förgiftning, t ex bly el koppar (även kopparspiral) , men det finns också andra anledningar. Att stoppa i sig järntabletter i det läget kan vara katastrofalt. Det är en möjlighet till att du mår extra dåligt.
2) Kroppens ”värden” varierar mycket – och ska variera mycket – mellan indvider och olika tidpunkter, beroende på att behoven kan växla radikalt. Att sträva efter att alltid ha ”normalvärde”, dvs något slags statistiskt genomsnitt, kan också leda helt fel.

Du behöver hjälp att finna var grundfelet sitter. Jag kan inte hjälpa dig mer utan att undersöka dig. Kolla också http://www.klokast.se, vilket kan vara något för dig. Kursen innehåller svar på många av de frågor du ställer dig – och kommer att ställa dig de närmaste åren.

M v h
Ulf


Viktnedgång

Hej! Jag är en kvinna på 31 år som har viktproblem dvs jag väger för lite. Innan min första graviditet vägde jag ca 54 kg (1.68 cm). När jag sedan väntade mitt första barn gick jag upp 13 kg men såg ut som om jag hade gått ner 13 istället. Omedelbart efter förlossningen försvann alla de 13 kg och lite till. När jag åkte hem från BB vägde jag 48 kg. Ammade sedan i ca 6 månader och gick ner ytterligare. Käkade bulkmedel utan resultat. Efter 2.5 år blev jag gravid igen. Samma fenomen den här gången. Stor mage och utmärglad kropp . Vägde efter förlossningen 47 kg. Sökte läkare som utförde ett antal undersökningar bl a symtom på pancreatit (heter det så). Gjorde även en gastroscopi. Svar på alla prover: negativt. Jag var fullständigt frisk och skulle komma tillbaka när jag kom under 35 kg.

Har efter det provat ett av apotekets proteintillskott som gav ett ”magert” resultat och inte varar. Nu är jag förtvivlad. Kan du hjälpa mig?? Ska tillägga att min tillvaro är stressig med två små barn, make som arbetar mycket och jag försöker att utbilda mig till systemtekniker (mestadels nattetid) men inte värre än någon annan småbarnsmamma idag. Äter ordentligt 3 mål om dagen och dessutom massa onödiga mellenmål för att kunna gå upp i vikt. Är det fel metod? Tacksam för svar!!

Hej! Tack för brev och förtroendet!
Några definitiva lösningar är svårt att åstadkomma per brev, men några tankar kan du ha glädje/nytta av:
VIKTEN är i sig inte huvudfrågan, utan det väsentliga är mängden av och proportionerna vatten/fett/proteiner i kroppen, samt detta som indikator på din inre balans och hälsa. Man kan ”lägga på sig” t ex vatten eller fett med viktuppgång som följd, utan att det har någon som helst positiv hälsoeffekt. Vågen är alltså inte enda rättesnöret, utan i stället ”kroppsvävnadernas kondition” om man uttrycker det så. Onyttiga mellanmål är ingen bra metod att gå upp i vikt – det blir fel sorts vikt man går upp med.

Den första misstanke jag får av ditt brev, och om vi antar att de medicinska undersökningar du gått igenom är ”korrekta”, är att anledningen till dina svårigheter att bygga upp normala kroppsvävnader är hormonella, inte primärt ”sjukdomar” i matsmältningsapparaten. En övervikt av sk katabola hormoner (till skillnad från sk anabola) innebär att kroppen undviker att bygga upp vävnader, och bryter ned de gamla. I normalfallet ska det råda en ”balans” mellan dessa olika hormoner, i ditt fall gör det sannolikt inte det. ( Insulin är ett (av många) anabola hormoner, och om kroppen inte förmår producera tillräckligt med insulin uppstår en sådan obalans. Jag antar att man har kontrollerat insulinproduktionen (och blodsockernivå) och möjligheten av sk diabetes? ) Andra hormoner som spelar in i detta är t ex vissa hypofyshormoner, sköldkörtelhormoner, binjurehormoner etc.

Anledningen till störningen kan i princip vara stress/psykiska trauman eller någon form av förgiftning som har stört de hormonproducerande körtlarnas funktion. Om vi börjar med vanliga förgiftningsorsaker finns – antibiotikabehandling och andra kemiska läkemedel, – ppiller, spiraler – miljögifter, t ex från bil- och industriavgaser, cigarettrök – tungmetaller från amalgam, ogräs- och bekämpningsmedel etc

Det du själv kan undersöka är om ”tidsschemat” för dina viktproblem sammanhänger med sådana möjliga förgiftningar, t ex medicinering eller miljöombyte under graviditet. En proffessionell terapeut, homeopat etc disponerar andra möjligheter att fastställa ”var störningen ligger” och vad den beror på, och lägga upp en adekvat behandling.

Hormonsystemet är också kroppens ”mat- och sovklocka”. Det betyder att en störd dygnsrytm liksom annan stress påverkar ett redan obalanserat hormonsystem i negativ riktning. Jag vågar nog påstå att en förutsättning för att du ska komma tillrätta med dina problem är att du kan arrangera ditt liv med regelbundna sovtider och relativ stressfrihet under behandlingstiden. När det gäller psykiska trauman, stressframkallande upplevelser och deras effekter kan du orientera dig på /siem/hamer.html OBS att detta INTE betyder att jag tror att du lider av cancer, endast att psykisk stress har mer djupgående fysiska effekter än vad vi ofta tror, och därför inte kan negligeras.

Förutom hormonstörningar finns det vissa speciella näringsbrister som kan ge likartade problem, och där kroppen kan råka in i en ond cirkel. Jag avråder emellertid från eget experimenterade med näringstillskott, det kan i vissa fall ge förgiftning i stället. (EN möjlighet är faktiskt att du under graviditeterna fått rikligt med järnmediciner och byggt upp ett järnöverskott i kroppen, med allvarlig tarmdysfunktion som följd. Jag har sett fall liknande ditt, där detta har varit ”boven”.) Sök kvalificerad naturmedicinsk hjälp! Detta är vad jag kan bidra med per brev…
M v h SIEM/Ulf

Hej! Tack för dina råd. Har själv påpekat för läkare att det kan röra sig om hormonella förändringar men det har bemötts negativt utan några egentliga undersökningar. Ska nu rekvirera mina labbsvar för att se om några svar har getts angående de saker du pekar på.