ateroskleros

Hjärt- och kärlsjukdomar.

Den skolmedicinska behandlingen av högt blodtryck och sk hjärtproblem är ofta rent hälsovådlig.

Att få diagnosen ”fel på hjärtat” är djupt oroande. Obduktionsstatistiken visar ju på hjärt- o kärlsjukdomar som en av våra vanligaste dödsorsaker. Dessbättre är det inte så ofta som diagnosen är riktig, eller att den rubbning som konstaterats i hjärtat behöver betyda så mycket för hälsan. Men diagnosen ”hjärtfel”, ”infarktrisk”, etc är i sig ett hälsoproblem. Man blir orolig, fixerad vid känslor i bröst och puls, kontrollerar oroligt blodtrycket ständigt och jämt, osv. Nattsömnen blir orolig, nervösa besvär tillträder osv. Hälsan förbättras sällan av diagnosen.

”När man väl har uteslutit det som INTE kan vara sanning, måste återstoden – hur otroligt den än verkar – trots allt innehålla sanningen..” (Sherlock Holmes)

Låt oss därför söka bena ut vad som kan vara sanning och inte, i den bild av hjärt- och kärlsjukdomar som dagens skolmedicin presenterar. Det finns inga möjligheetr att här gå igenom alla detaljerade forskningsresultat , utan låt oss i stället se på elementära fakta i målet och se om de vanliga skolmedicinska påståendena ens KAN vara sanna och behandlingen vara rimlig.

Den ”allmänna bilden”

Den bild av hjärt- och cirkulationsproblem vi i regel får lära oss ser ut ungefär så här:

Blodet måste cirkulera i kroppen, annars dör man. Det är hjärtats uppgift att pumpa runt blodet. Om hjärtat slutar pumpa runt blodet så dör man.

För att kunna pumpa runt blodet måste hjärtat vara tillräckligt kraftigt, och pumpa med tillräckligt tryck. Om hjärtat inte ”orkar med” får man lågt blodtryck, yrsel och svaghet. Man får cirkulationsproblem – dvs kalla eller blåaktiga händer och fötter, svårt att orka med ansträngning, får lätt sk kärlkramp dvs smärtor pga syrebrist i benen eller i hjärtat (angina pectoris).

Om hjärtat pumpar för kraftigt så är det också farligt . Om blodkärlen är igensatta, t ex vid åderförkalkning, eller om blodet innehåller mycket fett, kolesterol, måste hjärtat pumpa kraftigare, och då får man högt blodtryck. Högt blodtryck är farligt – blodkärl kan gå sönder t ex i hjärnan, och man kan få stroke, dvs hjärnblödning.

Om blodkärlen i hjärtat (kranskärlen) är igensatta eller blodet tjockt kan man dessutom få hjärtinfarkt, dvs små proppar som helt täpper till kranskärl, och delar av hjärtat kan då helt enkelt dö knall och fall pga syrebrist.

Den skolmedicinska behandlingen grundas i stort sett på denna bild: Den syftar till att ”normalisera” blodtryck och kolesterolhalt.

Vid lågt blodtryck vidtar man ofta ingen åtgärd alls, eller ger kärlsammandragande gifter, som syftar till att att blodtrycket ska öka, eftersom motståndet från kärlen ökar.

Vid högt blodtryck , dvs om hjärtat ”pumpar för kraftigt” så sänker man dess arbetsförmåga, genom t ex betablockerare. Hjärtat kan då inte reagera på hormonella signaler om att det ska arbeta kraftigare.

För att reducera blodets innehåll av kolesterol föreskriver man diet eller ger läkemedel

Igensatta kranskärl måste vidgas genom operation eller ”ballongsprängning”.

Denna bild av hjärtats funktion är slående och tilltalande för en generation som lärt sig meka med pumpar och bilmotorer. Man förstår ju att om pumpen stannar så är det slut. Man förstår att det är allvarligt om pumpen är trasig, och att det lätt kan sluta illa. Och om flödet är dåligt så måste det vara pumpens fel.

Låt oss nu se hur denna medicinska praxis svarar mot andra fakta:

Faktum 1) Huvuddelen av kroppens vätskeförråd finns utanför blodbanan. All vätska måste cirkulera. Cirkulationen i kroppen omfattar inte bara fyra liter blod utan fyrtio liter vätska.

Praktiskt taget alla besvär och obehag som brukar tydas som ”hjärtbesvär” handlar i själva verket om nedsatt syre- och näringstillgång i olika celler – i olika organ, muskler eller i hjärtat självt. Syre- och näringstillgången kan nedsättas av en mängd omständigheter, inte bara av ”hjärtats kondition”.

Hjärtat svarar förvisso för en del av det arbete som krävs för att driva blod till och från hjärtat. Men därutöver måste näring och syre från blodet passera via kapillärer och intercellulärvätska in till cellplasman i kroppens alla celler och organ. Blodbanan är ”motorvägen”, men det är inuti och mellan cellerna (och inte i blodbanan) som den stora vätskevolymen i kroppen finns – och det är naturligtvis lika viktigt att transporten fungerar på småvägarna som på motorvägen! Och på dessa småvägar finns i varje ögonblick 90% av den näring och syre som ska transporteras! I detta transportarbete utanför blodbanan har hjärtat praktiskt taget ingen del alls! I stället svarar andningsrörelse och muskelarbete för en stor del av den pumpkraft som behövs. Dålig andningsrörelse eller bristande motion = sämre cirkulation av näring och syre, oavsett hjärtfunktion.  (Celluliter, åderbråck och bensår är vanliga tecken på att denna ”yttre” cirkulation är nedsatt, se www.klokast.se/siem/celluliter.html )

För att närings- och syretransporten ska nå fram till cellerna – och det är cellerna som förbrukar näring och syre – krävs transporter över en mängd ”membran” – kapillärer och cellmembran. När dessa membran är igensatta och dåligt fungerande saboteras närings- och syretransporten mycket effektivt, utan att det behöver vara något som helst fel på hjärtat i sig. Igensatta cellmembran = dålig cirkulation.

Därav kan vi enkelt dra slutsatsen att ”cirkulationsproblem”, dålig syre- och näringstillförsel etc inte alls behöver ha något att göra med ”hjärtfel”.

Faktum 2) Kroppens vätskevolym minskar kraftigt med åren, och med stigande förgiftningsnivå.

Ett spädbarn består till ca 75% av vatten, en äldre person till 50%. Detta betyder att spädbarnet för ett kilo ”ren” vävnad har tillgång till tre liter vatten = transportmedel för näring och syre. För en äldre person kan motsvarande siffror alltså vara en liter vatten per kilo ”ren” vävnad.

Transportkapaciteten för näring och syre har alltså hos den äldre minskat till en tredjedel av spädbarnets. Detta sätter naturligtvis också gränser för den äldres prestationsförmåga, ork och cirkulation som inte heller har ett dugg att göra med i vilken kondition hjärtat befinner sig.

Vad består då det i kroppen som INTE är vatten? Jo huvudsakligen av fett, proteiner och mineraler , dvs relativt FASTA material, till stor del lagrade just i de cellmembran som näring och syre måste passera för att komma in i cellen!

Vätskehalten kan emellertid också variera från person till person, och från tid till annan. Stresstillstånd, förgiftningar och kost/dryckevanor tillhör det som har stor betydelse och kan åstadkomma betydande uttorkning. Med minskad vätskehalt minskar alltså närings- och syreförsörjningen till kroppens celler, och ökar risken för ”cirkulationsproblem”.

Om en viss mängd näring, syre och avfall per minut måste transporteras av en minskad vätskevolym – vad händer då? Jo rimligen måste vätskans cirkulationshastighet öka och/eller ”näringsinnehållet” per liter vätska öka.

I den åldrande/torkande kroppen kan vi alltså ofta iaktta ökande blodsockervärdenökande blodfetter och ökande HB/järn-värden i blodet, inte sällan också snabbare (men ytlig) andning. Vi kan också ofta finna ett högre blodtryck och högre puls än i yngre år, tecken på försök att öka cirkulationshastigheten. Allt detta utgör kroppens ändamålsenliga regleråtgärder för att söka upprätthålla energiproduktionen i kroppens celler, och därmed prestationsförmågan, trots en minskande tillgång på transportmedel = vätska.

Nu kan man – som skolmedicinen – söka se dessa förändrade ”blodvärden” som tecken på åldersdiabetes och ”hjärt-kärl”-sjukdom, och med giftiiga läkemedel söka ”normalisera värdena”. Framgången uteblir oftast, och om den inträffar sker den till priset av andra förgiftningsproblem. Inte sällan ordineras t o m vätskedrivande medel, diuretika ”för att hjärtat ska kunna jobba lättare”… Effekten blir naturligtvis att den tillgängliga vätskevolymen ytterligare minskas!

Faktum 3) Uttorkning och inre näringsbrist nämns av skolmedicinen praktiskt taget aldrig som sjukdomsorsak

I svensk sjukdoms- och dödsfallssstatistik kan vi så gott som aldrig återfinna rubriken ”långvarig uttorkning” eller ”näringsbrist”. Detta bör innebära att det skildrade normalförloppet ovan knappast tillmäts någon som helst skolmedicinsk betydelse för hälsotillståndet. Däremot upptar diabetes (”okänd orsak”) och hjärtkärl-diagnoser en stor del av det officiella sjukdomspanoramat.

Det är en gåta att man anser sig detaljerat kunna exakt fastställa tillståndet hos hjärta, kärl, och vilken roll detta spelar för sjukdom eller död, utan att överhuvudtaget undersöka eller beakta graden av allmän igensättning av cellmembran och minskande vätskehalt i den enskilda kroppen, eller att undersöka om hjärtats arbetsuppgift så som den definieras av kroppens övriga tillstånd överhuvudtaget är rimlig.

En nedsättning av hjärtats arbetsförmåga till en tredjedel skulle omgående rendera remittering till hjärt-kärlspecialist. En nedsättning av kroppens övriga förmåga att transportera näring och syre till en tredjedel eller mindre förtjänar överhuvudtaget inte beaktande. Cirkulationen av fyra liter blod anses livsavgörande, men hur trettiosex liter övrig vätska cirkulerar anses inte intressant, och antas inte ha nämnvärd betydelse för hälsotillståndet.

Anledningen till detta selektiva medicinska intresse är inte så märklig. Om man definierade problemet på korrekt sätt skulle skolmedicinens roll som förebyggare eller botare av hjärt-kärl-sjukdom i stort sett utraderas. Ingen vettig människa skulle sätta tilliten till ytterligare förgiftning och operation när det gäller att förebygga ansamling av fett och proteiner, samt för att motverka uttorkning i kroppen, än mindre som akut åtgärd mot detta.

Den information, medicinering och de andra åtgärder som vidtas – och som ofta har till bieffekt har ökad stressnivå, ökad uttorkning och förgiftning – skulle då också kunna kritiskt granskas, och dess roll för folkhälsan lättare fastställas.

Faktum 4) Läkemedel löser inte hälsoproblemet utan förvärrar det

”Blodtryckssänkande medel”, t ex Seloken, syftar till att (genom förgiftning åstadkomma) en sänkning av hjärtminutvolymen och minskad slagfrekvens. Hur kan man vid förskrivning av sådana veta att kroppens behov av närings- och syretransport via blodet ändå upprätthålls?

SVAR: Detta beaktas inte.

Vilka åtgärder måste kroppen vidta om kroppens behov av närings- och syretransport via blodet inte tillgodoses?

SVAR: Antingen måste cellernas förbrukning av näring och syre ytterligare minskas (= nedsatt prestationsförmåga, temperatur ) eller så måste blodets närings- och syreinnehåll ytterligare ökas ( =högre blodsocker, HB, högre kolesterolhalt, högre andningsfrekvens ). Dessa tillstånd kan dock betraktas som ”andra sjukdomar”, liksom de konsekvenser detta på sikt har.

Ex: FASS: Seloken: Biverkningar

”Vanliga” : Trötthet, huvudvärk, perifer kyla i extremiteter, illamående, kräkningar, diarré..
”Mindre vanliga”: försämring av hjärtsvikt, sömnstörningar, andfåddhet..
”Sällsynta”: svettning, mardrömmar, depressioner, förvärrad psoriasis…”

Insulinbehandling av ”högt blodsocker” är en annan form av förgiftning: Insulin hjälper till att transportera in glukos i cellerna och kan sålunda alltså sänka sockerhalten i blodet. Samtidigt tvångs-transporterar emellertid insulinet också in aminosyror/proteinämnen och mineraler in i cellerna, och gör dem succesivt allt mindre genomträngliga för vätska. Bindvävs- och ytterligare cirkulationsproblem följer i spåren, ”igensättningen” av cellmembran och kärl ökar.

Vad gäller infarktförebyggande åtgärder är läget ungefär det samma: 

I dag vet vi att den ortodoxa uppfattningen om hur hjärtinfarkt uppkommer och kan förebyggas, är i grunden felaktig. .. man försöker fortfarande mekaniskt manipulera kranskärl eller använda substanser som förgiftar cellandningsmekanismen. I praktiken måste sådana åtgärder betraktas som verkningslösa …” Dr Hans Nieper (bl a tidigare ordförande i German Society of Onkology, dvs cancerspecialistförbundet)

Ang skolmedicinens påstådda framgångar med att förebygga och bota hjärtsjukdom.

Vad göra i stället?

Den allmänna bilden av hjärt-kärlsjukdomar är alltså mycket ofullständig och självmotsägande. Den vanliga medicinska behandlingen strider mot enkla välkända fakta och sunt förnuft, samt riskerar att förvärra hälsoproblemen. Om man i stället definierar hälsoproblemet som dålig närings- och syretillförsel till olika vävnader, till följd av bristande vätsketillgång, otillräcklig cirkulation och igensatta vävnader  finns en mängd oskadliga åtgärder att vidta. Beakta även sannolikheten av tarmförgiftning vilket inte sällan ligger bakom hjärtrytmrubbningar. . Se gärna SIEMS WEB-kurs för djupare information..

Upptäckt 1: Sambandet mellan Vitamin C brist ,  Skörbjugg och  Hjärtsjukdomar

http://www.dr-rath-research.org/discoveries/index.html

Dr. Rath’s forskning avslöjar att åderförkalkning (atherosclerosis) och hjärt-kärlsjukdomar (cardiovascular) uppstår av exakt samma orsak som skörbjugg gjorde tidigare;  brist på vitamin C i cellerna försvagar (composing) pulsåderns väggar. Människor, i motsats till djur, utvecklar hjärtsjukdomar därför att deras kroppar inte kan producera vitamin C.

Den genomsnittliga kosten innehåller tillräckligt med vitamin C för att förhindra skörbjugg men inte tillräckligt för att garantera stabila pulsåderväggar. Som en konsekvens av brist på C vitamin,utvecklas det miljoner av små bristningar och organskador i pulsåderväggarna. Därefter kommer kolesterol, fettavlagringar (lipoproteins) och andra riskfaktorer från blodet att avlagras på den skadade pulsåderväggen för att reparera dessa skador

I fallet av kronisk vitaminbrist, kommer denna reparationsprocess att bli kontinuerlig. Om förloppet pågår i många år utvecklas avlagringar av åderförkalkning. Avlagringar i hjärtats artärer leder eventuellt till hjärtattack medan avlagringar i hjärnan leder till stroke. Forskning och kliniska studier ledda av Dr. Rath bekräftar att den viktigaste funktionen av vitamin C i förebyggandet av hjärtattack och stroke är dess förmåga att öka produktionen av collagen, elastin (äggviteämne) och andra förstärkande molekyler i kroppen. Denna banbrytande upptäckt om hjärtsjukdomar borde bli beskriven i varje medicinsk textbok och skola.

Upptäckt 2:    Karnosin förbättrar hjärtats prestation och sänker förhöjt blodtryck

Karnosin som kosttillskott ökar signifikant hjärtats prestation och minskar högt blod tryck enligt undersökningar gjorda vid Universitetet i Indiana (Indiananapolis, USA)…

Upptäckt 3:  En hälsosam kosthållning är helt annorlunda än den ”vetenskapen” propagerat för under årtionden.

http://www.gunnarlindgren.com/maten1ny.pdf

MERA TIPS

C-vitamin och tarmreningsprogram kan du köpa på
KGSTABs webbutik www.klokast.se.

Där finns också olika hjälpsamma örtpreparat, bl a Gingko Biloba och Rundhagtorn.

Försöker doktorn pracka på dig mediciner mot högt kolesterol?Mailat till SIEM

Post-polio-syndrom?

Jag är 72 år, 176 cm lång och min vikt är 65 kg. Mitt problem är att jag lider av PPS d.v.s postpoliosyndrom. Bakgrund: Vid 18 års ålder insjuknade jag i polio med åtföljande försvagning i höger ben. Efter relativt kort tid upplevde jag mig så gott som återställd med närapå full kraft i höger ben. Men för, ca 4 år sedan började en succesiv försvagning bli kännbar i benet samt också i höger höft. Även smärta efter en promenad på 300-400 meter, men smärtan försvinner omgående då jag stannar och vilar några ögonblick. Jag har också en viss köldkänslighet i mitt ben.

Jag har blivit undersökt på klinisk-fysiologiska avd. avseende nerv- och muskelfunktioner. Då konstaterades 70% bortfall av muskelstyrkan i höger ben. Även 30% bortfall i vänster ben men detta har jag aldrig någonsin själv märkt utav. Jag är även undersökt på radiologiska avd. med magnetkamera. Inget anmärkningsvärt. Blodcirkulationen i benen har också undersökts och diagnosen löd: ej fullt tillfredställande cirkulation. Efter alla undersökningar och konsultationer känner jag mig som en åsna mellan två hötappar: Av en läkare rekommenderades jag att promenera men vila så fort smärta uppstår. En annan läkares rekommendation: Promenera mycket och då du får smärtor ska du fortsätta att gå så länge du kan (och gärna lite till) utan att vila tydligen med avsikt att främja blodcirkulationen. En verklig dilemma kan man nog säga.

Den enda medicin jag tar är blodtrycksmedicin vilken jag använt i ca 30 år. Medicinen är Salures-K och Selkonen 100 mg. En om dagen av vardera. Blodtryckvärderna håller sig konstant på ca 150/90. Slutligen: Finns det möjligen något att göra för lindring av mina PPS-besvär? Tacksam för Kloka Gubbens åsikter. Med vänlig hälsning

Hej !
Jag tycker det verkar förhastat att sätta dina nuvarande problem främst i samband med polioinfektionen i ungdomen. När det gäller effekterna av blodtrycksmedicinerna föreslår jag att du verkligen studerar http://www.klokast.se/siem/Hjart.html. I bästa fall kommer du fram till att blodtryckshöjning är en kroppens naturliga åtgärd när den står inför problem att försörja kroppens vävnader med näring och syre, och att blodtrycksmedicinering är en ”galen” åtgärd som naturligtvis får konsekvenser (negativa). Dina värden ger ingen som helst anledning till fortsatt medicinering, och jag uppfattar dig närmast som medicinskt felbehandlad i detta avseende

Dina nuvarande problem uppfattar jag av din beskrivning som närmast typisk ”fönstertittarsjuka”, dvs problem med arteriell blodförsörjning till benen. Smärtan åstadkoms då närmast av syrebrist i de arbetande musklerna, och självklart ska man då inte ytterligare anstränga dem. Inte sällan är det i bäckenområdet som de verkliga kärl- och cirkulationshindren sitter, t ex till följd av långvariga tarm- eller prostatadysfunktioner med ”tilltäppningseffekter”. (Alla kärl till benen måste ju passera bäckenet…) Även begränsade sådana hinder kan tillsammans med långvarig blodtrycksmedicinering vara trolig anledning.

Jag skulle föreslå dig att genomgå behandling med bindvävsmassage, som ofta är effektiv vid den typ av tillstånd du tycks lida av. För att ge bestämda rekommendationer i övrigt måste jag ha undersökt dig, men resonemanget ovan kan i vart fall lämna ledtrådar för ditt handlande.

Med vänlig hälsning
SIEM/Ulf

Blåsljud på hjärtat

HEJ KLOKA GUBBEN! Jag är 27 år. Igår var jag på sjukhuset och gjorde ett arbetsprov + EKG som verkade bra. När läkaren lyssnade på mitt hjärta så upptäckte han ett blåsljud. Han sa att jag inte ska oroa mig och att jag ev. blir kallad till en ultraljudsundersökning av hjärtat. För ca. 1 1/2 år sedan gjordes ett ultraljud av hjärtat, det var bra fast även då slog mitt hjärta konstigt. Jag jär idrottskvinna och är i mycket bra form. Läkarna har konstaterat att mitt hjärta är förstorat sk. idrottshjärta. Ofta har jag ett tryck över bröstet (i vila) en slags molande svag värk el. kramp. Det känns hela tiden att jag har ett hjärta – mycket obehagligt. Detta återkommer med jämna mellanrum. Som 9-åring fick jag giftstruma, opererades när jag var 13 år och har ätit Levaxin sen dess. Jag känner mig lite orolig och skulle bli glad om du kunde ge mig svar på mina frågor och symptom.   MVH
PS. Vad är ett blåsljud? Hur behandlas detta? Tacksam för svar.

Hej , tack för ditt trevliga brev.
För det första blir jag (som vanligt) upprörd över läkare som sprider oroande diagnoser omkring sig, utan att ge ordentlig information till patienten. När man lyssnar på hjärtat kan en skicklig läkare identifiera olika faser i dess arbete, hur kammare och klaffar arbetar och blodet strömmar från förmak till kammare. Ibland uppstår virvlar eller strömningar som ger otypiska ljud. Sådana ljud gör ofta läkare lite misstänksamma, t ex om det finns nåt mekaniskt fel på klaffar eller kammarväggar, och ett sådant ljud blir ofta motiv för att genomföra en närmare undersökning. Osäkra läkare skickar naturligtvis patienter till noggrannare undersökning för att själva slippa ta ansvaret för bedömningen. Blåsljudet kan i sig själv inte behandlas, antingen anses det ofarligt, eller så föreligger ett fel i hjärtklaffar eller väggar. Om detta ska åtgärdas äre veterligen operation den i stort sett enda skolmedicinska vägen, så långt jag känner till.

Mitt eget synsätt skiljer sig i närmast alla avseenden från skolmedicinens, så också vad gäller synen på dina problem, med den bakgrund du ger. Den ”giftstruma”-bakgrund du beskriver är vanlig hos hals-öronbarn och har inte sällan föregåtts av bortopererade tonsiller, eller andra allvarliga ingrepp i immunförsvaret. Sköldkörteln har då ofta blivit påverkad av ständiga halsinfektioner och löper ibland amok, ibland tappar den helt sugen. Konsekvensen blir densamma – livslång levaxinering. Tyvärr har sköldkörteln många funktioner, vilka inte kompenseras av levaxinmedicineringen, bl a ska den reglera kalcium- och magnesiumanvändningen i kroppen. Dessa patienter kommer så småningom ibland till mig med svåra mineral- och mineralhushållningsbrister, samt naturligtvis nedsatt immunförsvar

Trycket i bröstet du beskriver kan ha många orsaker, inte nödvändigtvis att det är något mekaniskt fel på hjärtat. Felaktig mineralhushållning kan påverka hjärtats arbete negativt, men det kan också handla om kvarstående infektionshärdar i lungorna sedan barndomen, och giftstruma- historien, som blivit kvar genom ett ineffektivt immunsystem. Tryck i bröstet kan ibland t o m komma från magsäcken. Man kan emellertid inte sticka under stol med att hjärtat ibland också kan ha varit påverkad av t ex streptokocker, fått nedsatt funktionalitet, vilket sedermera kompenseras genom hyptertrofi, dvs hjärtförstoring. Operation är dock enligt min uppfattning vanligen en barbarisk metod att hantera detta på.

Trots allt vad läkarna säger går det ofta att återställa sköldkörtelfunktionen och slippa levaxinet. Det gör också att immunförsvaret börjar arbeta, och rensa upp gamla härdar.
Fr a tycker jag att du borde undersöka vad närings- och homeopatisk behandling kan göra åt dina problem, innan du diskuterar andra åtgärder.

M vänlig hälsning
SIEM/Ulf


Mår dåligt

Hej! Jag hoppas du kan ge mig lite hjälp på vägen. Jag har inte mått bra på ca:1 1/2 år. I början var det mest diffusa symtom som jag klarade av att rycka på axlarna åt men nu blir det värre och värre. Symtomen är trötthet, skakighet, tappat mycket hår, rastlöshet, svettas mycket, diarre, känner mig svag i benen. Den sista månaden har jag känt mig mycket orolig och rastlös, detta kommer i ”attacker” under dagen och jag har även fått rejäl hjärtklappning ett par gånger. Sammanfattningsvis mår jag just nu riktgt dåligt och skulle vara glad för lite hjälp. Tack på förhand!

Hej , tack för ditt brev
Mycket av dina symtom tyder på en pågående förgiftning och/eller störd mineralbalans. Sannolikt är sköldkörteln inblandad. Hormonpåverkande medel – spiral, ppiller?

M v h
Ulf

Bensår

En nara van till mig(52 ar) har i over 10 ar fatt behandling for ett stort bensar. inga lakare kan ge bot. Endast fler och fler mediciner forskrivs. Kan ni ge ett gott rad. Ar det avgiftning med tarmskoljning som ska hjalpa? Eller diet pa gronsaker? Finns det nagot halsohem som ar specialiserat pa namnda problem? Tallmogarden besoktes for ett halvar sedan men dar blev radet att andas riktigt.??????? Hem och trana var radet. Skulle satta stort varde pa ert svar. Min van fortjanar att fa leva resten av sitt liv utan standiga bandage och varktabletter. Vanlig halsning

Hej, förstår att din vän har stora problem.
Du förstår säkert att det inte går att göra säkra bedömningar på underlag av ett brev. Men det sannolika är dock att din vän har nedsatt cirkulation i benen som omöjliggör läkning. Den nedsatta cirkulationen kan – om det inte förligger diabetes eller liknande – bero på kronisk underlivs- eller tarminflammation, förstoppning t ex. (måste undersökas) Cirkulationen till benen går nämligen genom kärl i bäcken-området , och varje hinder där kan skapa problem. Då finns mycket att göra med naturmedicinska metoder, bl a med tanke på att din vän inte är äldre.
Även om man ”konstaterar” svamp eller andra mikroorganismer i såren är de en följd av cirkulationsförhållandena, och inget som avhjälps med antibiotika etc.

med vänlig hälsning
SIEM/Ulf


Laboratorievärden?

Hej Kloka gubben! Jag är en kvinna på 46 år och har nu i två år försökt att få bukt på mina dåliga värden i kroppen. Jag har ett hb i dag (980627) på 94. För två år sedan låg det på 75 – sakta men säkert kryper detta uppåt. Enligt min läkare så säger han att jag har en inre blödning men har inte kunnat lokaliserat detta. Han har antytt magsår och min menstruation. Jag har varit på gastroskopi, det var OK. Jag har varit hos min gynekoklog – han uteslöt inte att det kunde bero att mitt blodvärde var så dåligt – men det är inte enbart det sa han, Jag har gjort sk multi-test var 3:e månad, där man testar allt i kroppen. Jag har gått upp i vikt, blivit svullen i kroppen utan anledning tycker jag.

Jag äter en näringsrik kost, tycker det är viktigt att veta vad man stoppar i sig. Jag äter vitaminer, mineraler och järntabletter. Men jag ser ingen hjälp i detta. Jag är trött, sover mycket, känner mig orkeslös, har mindre depressioner mm. Vad jag vill egentligen är att komma tillrätta med mitt jag och min kropp.Jag har alltid varit en utåtriktad, glad, tycker om utmaningar här i livet, ser livet med positiva ögon. Varför jag skriver till dig är en artikel som jag läste om gällande ”glutenallergiker”. Kan det var svar på mitt problem, så vill jag veta mer om detta. En som undrar väldigt mycket just nu… –

Hej!.
Det var många frågor och problem. Det jag kan göra per email här och nu är möjligen att undanröja ett par vanliga missuppfattningar inom skolmedicinen, som du kan vara drabbad av
1) Dåligt Hb behöver INTE betyda järnbrist. Kroppen kan ha gott om järn, men inte utnyttja det för att göra blod. Anledningen kan vara förgiftning, t ex bly el koppar (även kopparspiral) , men det finns också andra anledningar. Att stoppa i sig järntabletter i det läget kan vara katastrofalt. Det är en möjlighet till att du mår extra dåligt.
2) Kroppens ”värden” varierar mycket – och ska variera mycket – mellan indvider och olika tidpunkter, beroende på att behoven kan växla radikalt. Att sträva efter att alltid ha ”normalvärde”, dvs något slags statistiskt genomsnitt, kan också leda helt fel.

Du behöver hjälp att finna var grundfelet sitter. Jag kan inte hjälpa dig mer utan att undersöka dig. Kolla också /kurs, vilket kan vara något för dig. Kursen innehåller svar på många av de frågor du ställer dig – och kommer att ställa dig de närmaste åren.

M v h
Ulf