- barn med öroninflammation som behandlas med antibiotika löper tre gånger så stor risk att drabbas av återfall, som dem som inte behandlas, 70% hade vätska i örat fortfarande efter fyra veckor, och 50% hade en ny öroninflammation inom tre månader.
-att barn som behandlades mot "ont i halsen" så fort de visade symtom fick återfall åtta gånger så ofta som de vars behandling försenades av olika orsaker. ( I denna studie jämförde man inte med barn som inte fick någon antibiotikabehandling alls.)
- det finns inga bevis för att antibiotika minskar risken för komplikationer av streptokockinfektioner som t ex mastoidit eller reumatisk feber,
- tidig antibiotikabehandling kan skada barnets immunsystem . Enligt redovisad forskning vid läkarkongressen 1999 får barn som antibiotikabehandlats under första levnadsåret allergier tre gånger så ofta, som barn som ej antibiotikabehandlats.
- upp till 40% av streptokockerna kan överleva antibiotikabehandling, även om de tillhör de arter som är "känsliga" för den behandling som ges.
- 60% av vanliga halsinfektioner anses
bero på virus, som
överhuvudtaget inte anses kunna påverkas av antibiotika
- febersänkande medet -
paracetamol, aspirin etc - kan förlänga
sjukdomsförloppet vid många sjukdomar, t ex influensa. http://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2000/12/17/fever-flu.aspx
Information till allmänheten om detta kan störa
läkemedelsindustrins intressen och är synnerligen sparsam
inom svensk sjukvård.
För att komma tillrätta med dem återstår bara att stärka individens eget immunförsvar. Detta immunförsvar undergrävs i dag hos barn och vuxna med antibiotika, vacciner mm
Att använda alternativa oskadliga läkemedel på
barn motarbetas absurt nog av samhällets sjukvård.
Se även Mördarbakterierna anfaller!
Den teori om mikroorganismerna som ligger bakom
antibiotikaanvändningen är inte vetenskapligt bevisad, utan
i stället på flera sätt direkt motbevisad och
ifrågasatt. Streptokocker och andra sk sjukdomsframkallande
mikroorganismer
finns alltid i kroppen, även hos den friska människan.
Tanken att sjukdomen orsakas genom att fientliga mikroorganismer
kommer in i kroppen är alltså felaktig redan från
början, liksom den därpå byggda tanken att sjukdomar
kan varaktigt bekämpas genom att dessa mikroorganismer utrotas (
med gifter). I stället innebär antibiotikabehandling ofta
att vissa andra mikroorganismer får övertaget - t ex
Candida - och på sikt ställer till än större
problem. Ofta slås också nyttiga och
välbehövliga bakterier ut av antibiotikabehandling. En
konsekvens av detta kan bli ren tarmförgiftning,
med allvarliga konsekvenser, t ex allergi och kroniska inflammationer.
Dessutom skadas lever och njure -
våra viktigaste utsöndringsorgan - av antibiotika, lika
väl som av andra mögelgifter.
I stället handlar infektionssjukdomar oftast om att kroppen
pg a förgiftning för
tillfället erbjuder en lämplig miljö för
tillväxt av vissa mikroorganismer som då förekommer i
rikligt antal. (Jämför t ex med att om gräsmattan
försuras så börjar mossa tränga undan
gräset.) Det finns därför alltså andra metoder
än ytterligare gifter för att återställa
hälsan.
Trots många års arbete med att begränsa
antibiotikaanvändningen visas i praktiken en mycket liten
minskning i svensk sjukvård, i många andra länder
ökar användningen närmast okontrollerat. Svensk
sjukvård saknar i de flesta fall kunskap om
infektionsbehandling utan antibiotika, och medicinförsäljning
är ofta lönsammare och enklare.
Man hoppas i stället på att nya /dyrare och farligare/
antibiotika ska kunna ersätta dem som blir oanvändbara p g a
resistensutveckling.
Feber är en av kroppens effektivaste metoder för att drastiskt återställa en sund miljö för mikroorganismer och celler. Att betrakta feber i sig som en sjukdom vilken måste behandlas, är katastrofalt för hälsan. Tvärtom kan hälsan ofta vara bättre efter en "väl genomförd" feberperiod än före. Det är ofta viktigare att veta vad febern beror på, än hur hög den är. En förkylning kan vara en "storstädning" av kroppen efter olika skador och påfrestningar på luftvägarna.
Felaktiga näringsförhållanden, förgiftningar och därav nedsatt immunförsvar är ofta större anledningar till infektionssjukdomar än sk smitta . Dessa förhållanden går ofta lättare att åtgärda, än vad det är att utrota bakterier. Antibiotika bidrar till förgiftningen i kroppen. Se t ex SIEMs Giftbroschyr.
Det finns andra synsätt än skolmedicinens som visat sig vara effektiva när det gäller att bekämpa sk infektionssjukdomar, t ex homeopati och akupunktur. Den sk skolmedicinen, som säger sig vila på vetenskaplig grund, försöker på alla sätt förhindra att systematiska jämförelser kan göras, tex genom lagstiftning och skrämselpropaganda.
<>Se även http://www.mercola.com/2000/dec/17/fever.htm och http://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2000/12/17/fever-part-one.aspx för bra tips om barn med feber (engelska)Resurser på nätet:
"Strategigruppen för
rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens
(Strama) är ett samverkansorgan med syfte att verka för
sektorsövergripande samordning av frågor som rör
förutsättningar att bevara möjligheten att effektivt
använda antibiotika vid bakteriella infektioner hos människor
och djur samt att ta initiativ till åtgärder som i
första hand rör människors hälsa."