HźLSA OCH VźLFźRD

Nyckeln heter helhetssyn

VÂrdens kostnad och effekt ń ”kta och falskt sparande

SjukvÂrd som angreppskrig

Vad du f–rmodligen inte visste om AIDS

Det gamla paradigmets medicinska myter

Imperiet slÂr tillbaka

Framtidens medicin: Helhet, mening och v”lmÂende

Korrespondens med regeringen om konkret reformf–rslag

 

NYCKELN HETER HELHETSSYN

Den svenska sjukvÂrden, en gÂng s avancerad och uppskattad att den kunde anv”ndas som internationellt f–red–me, tycks ha blivit konkursm”ssig. Besked om nedsk”rningar i tj”nster och personal har duggat t”tt. Media har rapporterat att den s.k. vÂrdgarantin har mÂst avskaffas, att gamla och sjuka nekats vÂrd p grund av bristande ekonomiska resurser eller t.o.m. att patienter utsatts f–r uppr–rande vanvÂrd.

 

Om vi anl”gger ett holistiskt nationalekonomiskt perspektiv ser vi att avskedad personal mÂste ges arbetsl–shetsunderst–d i st”llet f–r l–n. De fÂr med andra ord betalt f–r att inget g–ra i st”llet f–r att sk–ta om sjuka m”nniskor. De sjuka blir d utan vÂrd, vilket –kar andra kostnader i samh”llet. Minskad produktion och efterfrÂgan p bÂde varor och tj”nster kan bli f–ljden.

 

Som jag i flera sammanhang har anledning framhÂlla i denna bok, mÂste vi radikalt minska beskattningen p arbete, och inte minst p tj”nster av alla slag, om vi vill komma tillr”tta med detta stora problem.

 

VÂra myndigheter har gjort mekaniska nedsk”rningar i utgifterna inom varje enskild sektor f–r sig, utan h”nsyn till vad dessa nedsk”rningar inneb”r f–r andra sektorer eller f–r samh”llet som helhet. Slutresultatet av detta blir i mÂnga fall sl–seri med nationens resurser och mycken on–dig f–rsakelse. SÂ l”nge ingen ”r ansvarig f–r helheten, utan bara f–r enskilda sektorer som inte st”lls i relation till –vriga sektorer, blir det –vergripande lÂngsiktiga resultatet av sÂdana sparbeting of–ruts”gbart och ofta destruktivt.

 

Problemet ”r att vi lÂst oss fast i ett fragmentariskt, kvantitativt och kortsiktigt materialistiskt syns”tt som enda norm eller r”ttesn–re f–r vÂr politik och f–r vÂrt ekonomiska handlande.

 

L–sningen ligger i ett radikalt omt”nkande p alla nivÂer, men framf–rallt p h–gsta politiska nivÂ, och i anl”ggande av ett lÂngtidsperspektiv och ett helhetsperspektiv. Genom vis samordning och integration av samh”llets olika funktioner och behov, kan man ta fram en kostnadsbild som ser till helheten och inte bara till enskilda, l–sryckta fragment.

 

De ansvariga f–r det pÂgÂende s–nderfallet av Sveriges sociala struktur kan knappast anses kompetenta nog att g–ra ansprÂk p folkets f–rtroende. Tyv”rr tycks den beh–vliga kompetensen lysa med sin frÂnvaro bland alla politiskt aktiva i dagens Sverige, oavsett partitillh–righet. Ingen av dem som har eller hittills haft makt att fatta beslut och styra utvecklingen tycks ha f–rstÂtt problemets k”rna och vad som kr”vs f–r att l–sa det.

Det handlar inte l”ngre om det ena eller det andra, om att spara lite h”r och lite d”r, om v”nster eller h–ger. Nu mÂste vi h–ja oss –ver alla gamla intressekonflikter och begr”nsningar, till en h–gre niv med bred –versikt, tv”rvetenskapligt samarbete och vis integration av all tillg”nglig kunskap till nytta f–r helheten, f–r hela landet och f–r alla m”nniskor.

 

Bland det mest angel”gna f–r n”rvarande ”r att f folk att inse hur ett omedelbart till”mpande av det nya paradigmets principer p kort tid kan g–ra sjukvÂrden bÂde effektivare och m”nniskov”nligare, samtidigt som kostnaderna f–r den ń f–rvÂnansv”rt nog ń kan reduceras h–gst betydligt.

 

Det handlar inte om att tillf–ra det gamla h”lsovÂrdssystemet en eller annan alternativ terapi med marginell effekt. Det ”r frÂga om att anl”gga en helhetssyn medf–rande ett i grunden nytt s”tt att betrakta och angripa problemen. Det g”ller att mjukt men effektivt introducera ett helt nytt arbetss”tt, bÂde i utbildningen och direkt bland redan arbetande personal p sjukhus och vÂrdcentraler.

 

Det ”r sj”lvklart att praktiskt taget alla etablerade experter, om de tillfrÂgas, automatiskt mÂste f–rs”kra att jag inte vet vad jag pratar om. Orsaken ”r att de under sin utbildning blivit utsatta f–r en sn”v och intensiv indoktrinering, och att de ”r okunniga om det nya paradigmet och om vad den holistiska medicinen egentligen ”r och faktiskt f–rmÂr. Det faller sig d bekv”mast att avf”rda holistisk medicin med det falska argumentet att dess pÂstÂenden ”r obevisade (f–r dem som valt att inte ta del av bevisen) och (d”rf–r) saknar grund. Det ”r allts de som inte vet vad jag pratar om. Och inte vill veta det, eftersom den kunskapen skulle skaka sj”lva grundvalarna f–r deras tryggt cementerade tillvaro.

Det finns effektiva, kostnadsbesparande och skonsamma v”gar att ta sig ur 90-talets kris inom h”lsovÂrden, f.–. en kris som vi i viss utstr”ckning delar med hela v”stv”rlden. Problemet ”r att l–sningen mÂste s–kas utanf–r det nu allenarÂdande systemet som med hj”lp av l”kemedelsf–retagens enorma l–nsamhet och ekonomiska makt, of–rtj”nt lyckats tillskansa sig monopolst”llning som det enda "vetenskapligt bepr–vade".

 

SjukvÂrdsinstitutionerna, universiteten och politikerkÂren har k–rt fast och beh–ver nu helikopterhj”lp f–r att lyftas upp ur den Âterv”ndsgr”nd de hamnat i. Det ”r det nya paradigmets holistiska medicin som visar v”gen ut ur dilemmat, visar v”gen mot en ny generation av medicinska framsteg och f–rb”ttrad livskvalitet.

 

Det r”cker inte att lappa och laga i det gamla systemet. Vi mÂste organisera om alltsammans efter helt nya principer. Den omorganisationen kan genomf–ras p c:a 10 Âr och f–rverkligas inom nu g”llande budgetramar. Den kommer att spara mÂnga, mÂnga miljarder Ât Staten trots att den samtidigt skapar mÂnga nya arbetstillf”llen inom sjukvÂrden och tillgodoser medborgarnas vÂrdbehov mycket b”ttre ”n det system vi har idag.

 

Det ligger f–rresten inom min personliga kompetens att initiera, leda och –verinse en oml”ggning av det slag jag h”r f–rordar. Det ”r allts inte nÂgra l–sa utopiska funderingar jag kommer med, utan ett realistiskt och omedelbart genomf–rbart f–rslag. Det handlar om framtidens medicin, och den kan introduceras i Sverige nu.

Hittills har vÂrdsystemet pr”glats av partiell blindhet, baserad p ett f–rÂldrat paradigms f–rdomar och indoktrinering. Nu kr”vs st–rre klarsyn, omfattande det nya paradigmets vidgade synf”lt, som medvetandeg–r dolda sammanhang och lÂngsiktiga behov.

 

V‰RDENS KOSTNAD OCH EFFEKT ń źKTA OCH FALSKT SPARANDE

Det allt –verskuggande i de senaste Ârens debatt, det som til syvende og sist allt tycks handla om, ”r pengar, kostnader, besparingar. Och orsaken ”r att tidigare regeringar hushÂllat s illa med landets resurser att vi dragit p oss en statsskuld av astronomiska mÂtt, till st–rsta delen under en period av h–gkonjunktur och –verfl–d.

Den ekonomiska filosofi som f–rknippas med den engelske nationalekonomen John Maynard Keynes, och som Sverige mer ”n nÂgot annat land omsatt i praktiken sedan 1930-talet, har tydligen blivit omodern. Den f–rordade statligt spenderande av obefintliga pengar f–r att skapa nya arbetstillf”llen och mer efterfrÂgan, p bekostnad av penningv”rdet.

 

Nu g”ller det att begr”nsa penningm”ngden och bevara penningv”rdet, en filosofi som propageras av EU med Tyskland i spetsen. Jag har ingenting att erinra mot denna mÂls”ttning. Ol”genheterna med inflation har ju ingÂende beskrivits i Andra Kapitlet. D”remot finns mycket att s”ga om medlen att n mÂlet.

 

Som s ofta under det gamla paradigmet stÂr vi inf–r en konflikt och en uppdelning i antingen ń eller. Kanske det ”r dags att s–ka en kompromiss, ett s”tt att h–ja sig –ver mots”ttningarna och –verbrygga dem? Med helhetssyn och ett tv”rvetenskapligt, interdisciplin”rt s”tt att n”rma sig problemet frÂn en h–gre nivÂ, kan ofta till synes ol–sliga konflikter f–rsonas till f–rdel f–r alla parter.

 

I det h”r kapitlet vill jag endast befatta mig med de ekonomiska problem som r–r sjukvÂrden.

 

Som jag redan framhÂllit har Sverige, i likhet med hela den industrialiserade v”stv”rlden, hamnat i en Âterv”ndsgr”nd vad betr”ffar den offentliga sjukvÂrden.

 

F–rst och fr”mst saknas lÂngsiktighet och helhetsperspektiv. Detta uttrycker sig bl.a. genom bristen p preventiva Âtg”rder eller s.k. friskvÂrd.

 

Varf–r ”r det d p det viset? En orsak ”r att m”nniskor reagerar f–rst n”r de st”lls inf–r ett problem. F har brytt sig om att se framÂt och l”gga ner pengar p f–rebyggande Âtg”rder. Eller uttryckt p annat s”tt: Man spenderar inte pengar, f–rr”n det ”r absolut n–dv”ndigt.

 

Men det finns en annan orsak, n”mligen vinstmotiv. Det ”r mycket l”ttare att tj”na pengar p att s”lja l”kemedel och att behandla sjuka patienter, ”n p att undervisa folk i konsten att hÂlla sig friska. Och det ”r de stora l”kemedelsf–retagen som haft resurser att styra utvecklingen genom opinionsbildning och propaganda. Ju sjukare m”nniskor ”r, och ju l”ngre de f–rblir sjuka, desto mer pengar tj”nar l”kemedelsproducenterna. Skulle folk l”ra sig att sk–ta om sig s att de inte blir sjuka, s skulle dagens l”kemedelsindustri f–rlora miljardbelopp.

 

Man kan visst tj”na pengar p att f–rebygga sjukdom, men s lÂngt har de flesta ”nnu inte kommit i sitt t”nkande. De smarta har redan insett att alla m”nniskor kan bli konsumenter av friskvÂrd och f–rebyggande Âtg”rder, medan lÂngt f”rre, n”mligen bara de sjuka, ”r i behov av sjukvÂrd. F–rebyggande vÂrd kan ses som ett slags riskf–rs”kring. Ett omrÂde d”r l”kemedelsf–retag och privata kliniker redan slagit in p den v”gen ”r i frÂgan om vaccineringar och tester eller h”lsokontroller.

 

F–r att man skall vara motiverad att betala en riskf–rs”kring kr”vs kunskap om riskerna och f–rmÂgan att v”ga dessa mot kostnaden. Utbildning med andra ord. SÂdan kostar pengar, och skall den komma frÂn privat f–retagsamhet s mÂste den l–na sig. Utbildning som tillhandahÂlls av en kommersiellt intresserad part blir aldrig objektiv utan fÂr automatiskt karakt”r av reklam och –vertalning. Egentligen borde sÂdan patientutbildning vara en uppgift f–r f–rs”kringsbolagen: Om folk h–ll sig friska s skulle ju de beh–va betala ut mindre pengar till sjukvÂrd, inkomsters”ttning, pensioner osv. Att s icke sker i st–rre omfattning ”n som ”r fallet, ”r f–r mig en gÂta. Men kanske f–rs”kringsbolagen anser att det ”r en ol–nsam uppgift, d de flesta inte bryr sig om att f–lja kloka rÂd?

 

Man kunde ju ocks tycka att sÂdan utbildning i sjukdomsf–rebyggande syfte borde vara en uppgift f–r Staten. N”r allt kommer omkring s skulle statskassan, och skattebetalarna, tj”na stora summor p minskade sjukvÂrdsers”ttningar och f”rre f–rtidspensioner.

 

Ett uns f–rebyggande ”r mer v”rt ”n ett pund behandling, lyder ett klokt engelskt ordsprÂk. Men klokhet och f–rutseende har s”llan k”nnetecknat vare sig de enskilda m”nniskorna eller vÂra myndigheter under det gamla paradigmets v”lde.

 

Ytterligare en anledning till att vÂr offentliga sjukvÂrd k–rt fast ”r att bÂde diagnos och behandling blivit f–remÂl f–r ett strikt bevakat monopol, som begr”nsar utsikterna till verklig bot av sjukdomar, och som dessutom ger upphov till mÂnga och svÂra biverkningar.

 

Det monopol jag Âsyftar ”r den officiellt auktoriserade "vetenskapliga" eller ortodoxa

v”sterl”ndska skolmedicinen, som med sin totalt materialistiska och mekaniska syn p m”nniskan missar n”stan alla de djupaste, verkliga orsakerna till sjukdom, och d”rf–r felbehandlar ett mycket stort antal av sina patienter.

 

Med lagstiftning, propaganda, och maktmedel har detta monopol i mycket stor utstr”ckning lyckats utest”nga andra riktningar inom medicinen, som f–rfogar –ver kunskap och medel att bota mÂnga sjukdomar som monopolet inte f–rstÂr eller klarar av, riktningar som dessutom inriktar sig mer p f–rebyggande Âtg”rder.

 

Dessa maktmedel motiveras officiellt av behovet att skydda allm”nheten mot samvetsl–sa bedragare och okunniga kvacksalvare som kan skada den. Men bakom den f–rda politiken ligger dels ett doktrin”rt tunnelseende, dels vinstbeg”r och maktlystnad. Slutresultatet blir att allm”nheten skadas mer genom monopolet ”n genom "kvacksalvarna".

 

Hade man verkligen haft allm”nhetens b”sta f–r –gonen, s hade man studerat de alternativa metoderna utan f–rutfattade meningar och snabbt sl”ppt igenom dem som fungerar. Det har man inte gjort. I st”llet h”nder det inte s s”llan i bÂde Europa och USA att l”kare s”tts i f”ngelse och ber–vas sin legitimation f–r att de faktiskt lyckas bota t.ex. cancer med okonventionella metoder, trots ń eller kanske just d”rf–r ń att det ”nnu maktfullkomliga gamla paradigmets l”kare misslyckats med att bota sjukdomen p konventionellt s”tt.

 

Detta pÂminner onekligen mycket om hur de som f–rr i v”rlden visste mer ”n kyrkan, och t.ex. kunde bota sjukdomar med –rtmedicin, ofta anklagades f–r samr–re med Dj”vulen och d–mdes till d–den som h”xor. Det kan naturligtvis finnas andra motiv ”n ekonomiska f–r detta beteende, t.ex. att man inte kan erk”nna att nÂgon annan vet mer ”n man sj”lv och d”rf–r mÂste ogiltigf–rklara och misst”nkligg–ra alla sÂdana kunskaper sÂsom skadliga och onda. Reaktionen m vara hur m”nsklig som helst, men man skulle ju inte tycka att den h–r hemma inom vetenskapen, och allra minst inom sjukvÂrden.

 

Monopolets s”tt att diagnosticera och behandla sjukdom baserar sig nuf–rtiden s gott som uteslutande p dyrbara instrument, laboratorietest, kirurgi och syntetiska l”kemedel. Allt detta har under de senaste decennierna blivit allt mer h–gteknologiskt, allt mer komplicerat och allt mer kostnadskr”vande.

 

Omst”ndigheten att monopolets f–retr”dare, dvs. de institutionellt m”ktiga "ortodoxa" l”karna, ”ven tillerk”nts monopol p expertis, g–r att de, och de allena, kan best”mma hur sjukvÂrden skall se ut, vilka metoder och medel som skall anv”ndas, vilka krav som skall st”llas ń och vilka som inte skall st”llas. Till saken h–r att dessa experter f–r sin kunskap och sina Âsikter ”r n”stan helt beroende av de f–retag som tillverkar l”kemedel och sjukhusutrustning.

 

Hela tiden kommer det nya produkter och metoder, framforskade av kommersiella storf–retag i avsikt att tj”na mer pengar. Varje ny produkt s”gs vara b”ttre ”n den tidigare ń och naturligtvis dyrare ń och ingen annan ”n tillverkaren kan undervisa l”karna i hur produkten anv”nds och hur –verl”gsen den ”r alla andra produkter. Det ”r tillverkarna som stÂr f–r forskning och utv”rdering, eftersom sÂdant kostar pengar, och l”karna har s”llan andra informationsk”llor ”n tillverkaren sj”lv f–r att bed–ma produkterna.

 

Med kurser, seminarier, m–ten och resor uppvaktas de l”kare som har makten att v”lja l”kemedel f–r patienterna, och samtidigt uts”tts de f–r indoktrinering mot alla andra, kanske billigare och b”ttre behandlingsmetoder.

 

Diskussionen om s.k. generiska l”kemedelspreparat, aktualiserad av det akuta behovet att sk”ra ner sjukvÂrdens kostnader, har riktat uppm”rksamheten p de n”mnda f–rhÂllandena. L”karna har ń d”rtill manipulerade av tillverkarna ń skrivit ut allt dyrare och allt fler preparat. Eftersom l”karna anses vara de enda som har expertis och som kan avg–ra vad som ”r b”st f–r patienten, s har denna praxis aldrig ifrÂgasatts f–rr”n anslagen nu reducerats s mycket att man mÂste f–rs–ka spara p alla fronter.

 

Det visar sig d att det ofta finns betydligt billigare l”kemedel med samma sammans”ttning och samma verkan, som de nya och dyrare m”rkesmedicinerna, vilka l”karna genom tillverkarnas tillskyndan f–rmÂtts att skriva ut i allt h–gre grad p skattebetalarnas bekostnad.

 

Det ”r naturligtvis ett steg i r”tt riktning att man av flera likv”rdiga preparat skall v”lja det billigare. Men detta ”r bara som ett lappande och lagande av en urvuxen och utsliten kostym: NÂgon varaktig l–sning p problemet fÂr man inte f–rr”n man sytt en helt ny kostym.

 

Hela systemet, ”ven med billigare mediciner, har n”mligen mycket lÂg grad av kostnadseffektivitet. Med det menar jag att behandlingskostnaderna ”r mycket h–ga medan behandlingsresultaten ofta ”r otillfredsst”llande, bÂde p kort och ń i synnerhet ń p lÂng sikt. Men det tj”nas mycket pengar p denna vÂrd; inte av vÂrdpersonalen gudbevars, utan av tillverkarna av mediciner och utrustning.

 

Enligt ett reportage i Aftonbladet den 26 augusti 1996 omsatte l”kemedelsbolagen under 1995 n”ra 5 700 000 000 kronor p bara vÂra 50 vanligaste l”kemedel. Enligt amerikanska siffror –kade f–rs”ljningen av l”kemedel med 6% till 78 miljarder dollar (c:a 530 miljarder svenska kronor) mellan 1995 och 1996.

 

źven om det kan ses som ett nationellt intresse att st–dja en inhemsk l”kemedelsindustri, s blundar man f–r att det i det h”r fallet sker i konflikt med patienternas, alla skattebetalarnas och statsfinansernas intressen. F–rresten ”r det lÂngt ifrÂn all l”kemedelskonsumtion som gynnar svenska f–retag. Vilket av dessa intressen b–r d ges f–retr”de? P vems sida b–r Staten stÂ?

 

Resonemanget ovan tar bara h”nsyn till de direkta, redovisade kostnaderna. Tyv”rr finns det en annan sida av saken, n”mligen de mÂnga och allvarliga biverkningarna av de behandlingar som ges, en sida som b–rjar bli alltmer k”nd, trots att de ansvariga med alla medel s–ker bagatellisera den.

 

Vid en unders–kning h”r i Sverige nyligen, varom rapporterats i pressen, fann man att i genomsnitt 5% av alla som var inlagda p de unders–kta avdelningarna, tagits in f–r behandling av biverkningar frÂn tidigare behandling eller frÂn mediciner utskrivna av l”kare. Enligt den officiella statistiken dog 84 svenskar av vanlig l”karordinerad medicin under 1995. Men detta ”r bara toppen p isberget. De verkliga siffrorna ”r utan tvivel mycket h–gre, d mÂnga fall aldrig blir k”nda och statistiken endast upptar fall d”r sambandet ”r h–jt –ver alla tvivel.

 

I England har flera l”kare r”knat p proportionen av sjukhuspatienter vars sjukdomar f–rorsakats av tidigare behandling. Flera olika unders–kningar och uppskattningar frÂn tidigt 1990-tal pekar entydigt p att –ver 15 % av de patienter som vistades p engelska sjukhus, var d”r p grund av problem frÂn tidigare l”karbehandling eller l”karordinerade mediciner.

 

De engelska siffrorna skulle kunna tydas sÂ, att l”karbehandling nu ”r den vanligaste orsaken till att en patient tas in p sjukhus i England. Ingen annan enskild sjukdomsorsak kommer upp till –ver 15% av sjukskrivningarna.

 

Den amerikanska veckotidskriften TIME Magazine, som vanligen h–r till den konventionella medicinens fr”msta vapendragare och aldrig brukar skriva om alternativa behandlingar, rapporterade i februari 1997 att sjukhuspatienter i USA betalar 4 miljarder dollar om Âret bara f–r behandling av biverkningar frÂn l”karordinerade mediciner.

Jag vill best”mt rÂda var och en som ordinerats en medicin att skaffa l”kemedelsinformationen och l”sa om biverkningarna, innan medicinen tas. Den informationen undanh–lls oss omyndigf–rklarade svenskar tills ganska nyligen. I mÂnga andra l”nder, bl.a. Spanien, har man alltid i f–rpackningen automatiskt fÂtt en liten broschyr med information om l”kemedlet, vari ingÂr beskrivning av alla k”nda biverkningar. Ett exempel h”rp ”r redog–relsen f–r biverkningarna av AIDS-medicinen AZT i det f–ljande.

 

Vilken behandling fÂr d de som lider av biverkningar av mediciner? ń Svaret torde i de allra flesta fall bli: motgifter i form av andra mediciner, dvs. fler mediciner.

Vad detta betyder i stora, on–diga kostnader s”ger sig sj”lvt. Varje form av felbehandling, och varje utk–pt medicin som inte g–r den nytta den skall, bidrar till kostnaderna. Det skulle vara intressant att vittja svenska folkets medicin- eller badrumsskÂp och r”kna ut v”rdet av alla de mediciner som stÂr d”r oanv”nda, f–r att inte tala om alla dem som kastats bort. Det fÂr mig att t”nka p uttalandet, att det inte ”r den lilla senap folk fÂr i sig som g–r senapsfabrikanten rik, utan den senap de l”mnar kvar p tallriken.

 

Det ”r ett faktum ń ”ven om det hittills envetet f–rnekats av etablissemanget med l”kemedelsindustrin i ryggen ń att holistiska diagnos- och behandlingsmetoder vid mÂnga tillstÂnd, i synnerhet kroniska och degenerativa sjukdomar, ger lÂngt b”ttre resultat ”n den officiella specialistbehandlingen med syntetiska l”kemedel och kirurgi, d”rtill utan biverkningar och till l”gre kostnad.

Ett exempel p detta, som verifierats genom f–rs–ksverksamhet p universitetssjukhuset i Lund, ”r akupunkturbehandling f–r rehabilitering av slaganfallspatienter. D resultatet rapporterades 1992, visade det sig att de patienter som, f–rutom den vanliga rehabiliteringen, ”ven fick akupunkturbehandling, bara beh–vde h”lften s lÂng tid som kontrollgruppen utan akupunktur, innan de kunde skrivas ut och skickas hem. Det mest intressanta i just det h”r sammanhanget ”r att den halverade vÂrdtiden f–r dem som fick akupunkturbehandling gav en kostnadsbesparing med c:a 140 000 kronor per patient uttryckt i dÂtida vÂrdkostnader.

 

Det framgick ”ven att flertalet av dem som fick akupunkturbehandling dessutom uppnÂdde ett mer tillfredsst”llande resultat av rehabiliteringen ń och f–ljaktligen b”ttre livskvalitet ń ”n kontrollgruppen. Ett element av kvalitet kommer allts in vid bed–mning av behandlingen, och inte bara kvantitet, h”r m”tt i hur lÂng tid behandlingen pÂgick.

Akupunktur kan anv”ndas p mÂnga s”tt med liknande eller ”nnu mer –vertygande resultat. Akupunktur ”r endast en av mÂnga alternativa behandlingsmetoder som alla kan ge b”ttre behandlingsresultat ”n den p vÂra sjukhus allenarÂdande skolmedicinen.

Vad har d denna positiva f–rs–ksverksamhet med akupunktur lett till? SÂvitt jag vet har den inte lett till att slaganfallspatienter numera rutinm”ssigt behandlas med akupunktur. Man frÂgar sig: Varf–r inte?

 

Jag medger att det ”r ont om kompetenta akupunkt–rer, och Socialstyrelsens och det medicinska etablissemangets attityd till akupunktur bÂdar inte gott i det avseendet. Eftersom man ”nnu inte f–rstÂr det nya paradigmets t”nkes”tt ń och ”n mindre den traditionella kinesiska medicinens ń f–rs–ker man f–rklara akupunkturen p det materialistiska paradigmets villkor och inom dess trÂngt materialistiska ram. F–ljaktligen best”mmer man sig f–r att allt akupunkturen kan g–ra ”r att stimulera nervbanor (mekanisk pÂverkan med elektrisk effekt) som i sin tur leder till produktion av endorfiner (kemisk pÂverkan). Akupunktur ”r allts l”tt: Allt man beh–ver l”ra sig ”r vilka punkter man skall sticka nÂlar i f–r att stimulera r”tt nerv f–r den –nskade effekten p ifrÂgavarande sjukdomstillstÂnd. Tills nyligen ville man bara acceptera akupunktur f–r sm”rtlindring, eftersom denna effekt kunde f–rklaras med mekanisk pÂverkan av nervbanorna.

 

Att s”tta sig in i den djupa och komplicerade filosofin bakom denna flertusenÂriga vetenskap ”r det inte tal om. Kinesernas prat om energier och kanaler och –verskott och underskott och dessas samband med en rad olika faktorer sÂsom mat, dryck, v”der, dygnscykeln, Ârstiderna etc., kan ju inte vara annat ”n fantasier och vidskepelse. Detta s”ger sig ju sj”lvt om man ”r v”sterl”ndsk vetenskapsman. Resultatet blir att man tror sig kunna l”ra akupunktur p nÂgra weekendkurser. Och att man b–r vara legitimerad v”sterl”ndsk l”kare f–r att kunna anv”nda akupunkturen p ett vederh”ftigt och s”kert s”tt.

 

Detta ”r svensk aningsl–shet. Akupunktur i sann mening handlar det definitivt inte om n”r legitimerade l”kare utbildas p detta s”tt under nÂgra weekendkurser. De flesta sÂlunda legitimerade eller certifierade "akupunkt–rer" har ingen aning om vad akupunktur ”r och vad den f–rmÂr. Akupunkturen arbetar n”mligen med den osynliga elektromagnetiska verklighet, som vi i v”st p otaliga s”tt verifierat vetenskapligt under de senaste hundra Âren, men som vÂr officiella medicin fortfarande betraktar som vidskepelse s snart det handlar om m”nniskan.

 

Att de gamla kineserna, utan vÂr civilisations vetenskapliga hj”lpmedel och nomenklatur, anv”nde mer fantasifulla och poetiska namn p de biofysiska f–reteelser de ń i motsats till oss ń kunde indirekt registrera och manipulera, g–r inte akupunkturen mindre vetenskaplig. D”remot blir den inte bara mindre vetenskaplig utan ocks mindre anv”ndbar och verkningsfull, om den aningsl–st ber–vas sin empiriska och filosofiska bakgrund och motivering och reduceras till blind mekanik efter vÂrt materialistiska paradigms trÂngsynta doktrin.

 

Kom sedan inte och bli f–rvÂnad om nya v”sterl”ndska unders–kningar kommer till slutsatsen att akupunktur inte ”r verksam. Den som inte l”rt sig hantera ett instrument p r”tt s”tt, kan heller inte v”nta sig att frambringa samma ljuva musik som en vederb–rligen uppl”rd och tr”nad m”stare i konsten.

 

Den holistiska metoden, som i sj”lva verket –verensst”mmer b”ttre med sann vetenskap och bepr–vad erfarenhet ”n den metod som praktiseras av det aktuella medicinska monopolet, kan reducera kostnaderna h–gst v”sentligt genom att minska behovet av dyrbara operationer och dyra l”kemedel, samtidigt som den ”gnar mer tid Ât patienterna och allts skapar Âtskilliga nya jobb utan att vÂrden kostar mer, totalt sett. Slutresultatet f–r bÂde patienterna och samh”llet i stort blir b”ttre h”lsa och livskvalitet.

 

Tittar vi p olika besparingsm–jligheter inom sjukvÂrden, s finner vi att b”ttre och billigare behandlingsmetoder ń som exemplet med akupunkturbehandling av slaganfallspatienter ń inneb”r ett ”kta sparande som inte leder till f–rs”mring av vÂrden, utan tv”rtom till en f–rb”ttring.

 

Om ett avskedande av personal f–r att minska utgifterna inom en viss sektor inneb”r en reell f–rs”mring av vÂrden, s blir d”remot det d uppnÂdda "sparandet" falskt: Den avskedade personalen mÂste ”nd avl–nas av de vÂrdbeh–vande skattebetalarna (om ”n ur annan kassa) trots att den inte producerar nÂgon vÂrd f–r pengarna. Detta inneb”r p kort sikt att pengarna anv”nds mindre produktivt, samtidigt som situationen f–rv”rras f–r bÂde patienterna och den arbetsl–sa f.d. vÂrdpersonalen.

 

Ser vi det lÂngsiktigt s kanske vi finner att denna s.k. besparing dessutom leder till dels –kade direkta kostnader f–r det offentliga (t.ex. f–r olika bidrag, sjukvÂrd och pensioner), dels produktionsminskning med Âtf–ljande minskade inkomster f–r Staten och s”nkt reell levnadsstandard f–r befolkningen som helhet.

 

Under de f–ljande rubrikerna kommer jag f–rst att diskutera nÂgra v”sentliga aspekter av vÂr officiellt sanktionerade skolmedicin, vilket leder fram till en redog–relse f–r den holistiska metodens principer under rubriken Framtidens medicin.

Som avslutning p detta kapitel kommer jag att redovisa de kontakter jag haft med regeringen r–rande en konkret och praktisk plan f–r svensk sjukvÂrds omst”llning till det holistiska systemet

 

SJUKV‰RD SOM ANGREPPSKRIG

Den v”sterl”ndska medicinen har en ensidigt materialistisk, fragmentarisk och konfliktbaserad attityd till m”nsklig h”lsa och sjukdom, typisk f–r det gamla paradigmets syns”tt.

 

Det har l”nge tagits f–r givet att sjukdom kommer utifrÂn, som en angripare i ett krig. ‰tg”rderna bestÂr allts i att f–ra krig mot inkr”ktaren, som med alla medel skall tillintetg–ras. Detta medf–r att man inriktar sig p att utveckla mediciner och andra behandlingsformer ń kirurgi, bestrÂlning osv.ń som har till uppgift att d–da, eliminera, f–rst–ra.

Vad huvudriktningen inom modern v”sterl”ndsk medicin tills helt nyligen missat, ”r den "angripna" organismens roll i sjukdomsf–rloppet. Den ortodoxa l”karutbildningen har totalt f–rbisett betydelsen av diet, motion, milj–pÂverkan eller psykologiska tillstÂnd.

Om man blev sjuk s var det d”rf–r att man blivit smittad av en bakterie eller ett virus. Allts skulle den inkr”ktande mikroorganismen d–das. Det g”llde d att finna nÂgot som var tillr”ckligt giftigt f–r att d–da inkr”ktaren, men inte patienten. En inte alltid l”tt balansgÂng. Vidare hade man s”llan klart f–r sig vilka stora skillnader som kunde finnas mellan olika m”nniskors s”tt att reagera p en viss medicin. Detta diskuteras vidare lite l”ngre fram under rubriken Det gamla paradigmets medicinska myter.

 

Vad modern medicin tydligen i allt mindre grad tagit med i ber”kningen, ”r den sjuka organismens, dvs. m”nniskans, egen f–rmÂga att f–rsvara sig mot och kasta ut en inkr”ktare. Med andra ord den vitala energins och immunf–rsvarets betydelse i sammanhanget.

 

Louis Pasteur, som uppt”ckte bakterierna och deras roll, fick lida mycken sm”lek frÂn sina samtida kolleger f–r sina teorier om osynliga mikroorganismer som kunde framkalla d–dliga sjukdomar hos m”nniskor. Sedan dess har hans ursprungliga tes bara alltf–r ivrigt anammats och till”mpats inom medicinen.

 

Pasteur ”ndrade n”mligen sj”lv uppfattning mot slutet av sitt liv, d han insÂg att "jordmÂnen" f–r mikroorganismernas utveckling, "le terrain", var av helt avg–rande betydelse f–r om man blev sjuk eller ej, och f–r sjukdomens f–rlopp. H”rmed erk”nde han betydelsen av patientens allm”ntillstÂnd och immunf–rsvar, samt kroppens egen f–rmÂga att bli frisk och hel utan hj”lp utifrÂn. Denna Pasteurs senare och djupare insikt har d”remot knappast beaktats alls av den moderna medicinen. Skall vi gissa att det ”r brist p ekonomisk l–nsamhet som gjort denna sida av saken ointressant att uppm”rksamma och f–lja upp?

 

V”sterl”ndsk skolmedicin anv”nder krigst”nkandet p alla slags sjukdomar. Cancer ”r ett annat exempel, d”r man visserligen inte vet den verkliga, djupare orsaken, men i alla fall f–r krig mot cancersvulsten, som skall d–das och elimineras. Resultatet ”r utomordentligt giftiga mediciner som d–dar cancercellerna (och inte bara cancercellerna), v”vnadsf–rst–rande strÂlning samt kirurgi som ofta "f–r s”kerhets skull" avl”gsnar mer ”n de uppenbart sjuka kroppsdelarna. Till saken h–r att man inte utrotar sj”lva sjukdomen genom att avl”gsna tum–ren, ty denna ”r endast ett symptom.

 

Inte ens ett avl”gsnande av den verkliga orsaken till sjukdomen ń inkr”ktare eller ej ń ”r nÂgon s”ker garanti f–r att patienten skall bli bra. Varje organism beh–ver en viss energiniv och en viss biologisk integritet f–r att hÂlla sig vid liv och f–rbli frisk. Detta ”r viktiga faktorer som inte befr”mjas, utan tv”rtom f–rs”mras, av angreppsmedicinen. Man h–r ibland att vissa patienter, som det heter, "inte svarar positivt p behandlingen" och d–r, medan andra, som ”r starkare, –verlever.

 

P detta vis kan vi f den medicinska paradoxen i v”sterl”ndsk skolmedicin, att "behandlingen lyckades, men patienten dog". Ingenstans ser vi detta tydligare ”n i behandlingen av AIDS, som jag redog–r f–r i det f–ljande.

 

Holistisk medicin har egna, djupgÂende kunskaper om hur cancer uppstÂr och hur den i de flesta fall kan botas utan kirurgi och utan cellgifter eller radioaktiv strÂlning, genom att sj”lva orsaken till den undanr–js samtidigt som kroppens l”kningsf–rmÂga stimuleras och f–rst”rks. (L”s mer om detta i Nionde Kapitlet under rubriken Biologiska dataprogram).

Holistisk medicin vet att naturen ”r den b”ste l”karen, och att all verklig bot mÂste komma frÂn kroppen sj”lv, p samma s”tt som n”r vi blir till, v”xer och utvecklas, p samma s”tt som sÂr l”ker sig sj”lva och som vanliga infektioner –vervinns p naturlig v”g.

 

Holistisk medicin frÂgar sig i f–rsta hand inte hur man skall d–da inkr”ktarna, utan hur man skall hj”lpa kroppen att sj”lv Âtervinna h”lsan och g–ra sig av med dem. Holistisk medicin f”ster minst lika stor vikt vid Pasteurs "jordmÂn" som vid inkr”ktarna, och vet att d”r jordmÂnen ”r frisk och stark fÂr inkr”ktarna inget fotf”ste.

 

Detta f–rhÂllande leder inte s”llan till att skolmedicinen uppfattar ett symptom som orsak till sjukdomen. HIV och AIDS ”r ett aktuellt exempel. HIV ”r inte orsaken till AIDS. Tv”rtom ”r det s att en m”nniska som av andra orsaker har ett f–rsvagat immunf–rsvar blir mottaglig f–r diverse infektioner, varav HIV bara ”r en. Har inga andra tydliga symptom ”nnu visat sig p att immunf–rsvaret blivit ineffektivt, s ligger det n”ra till hands att utn”mna det f–rsta symptomet till orsak. Detta mycket komplicerade problem ber–rs i f–ljande avsnitt. D”r f–rklaras ocks varf–r ett positivt s.k. HIV-test inte alls beh–ver betyda att man fÂr AIDS, och inte ens att man har HIV kvar i kroppen.

 

VAD DU F÷RMODLIGEN INTE VISSTE OM AIDS

F ting har Âstadkommit st–rre v”rldsomfattande uppstÂndelse ”n den mystiska AIDS-"epidemin". Och f ”r de f–reteelser som i h–gre grad ”n AIDS-syndromet utmanat nÂgra av vÂrt samh”lles mest omhuldade f–rdomar och tvingat oss att konfrontera och ta itu med nÂgra av v”stv”rldens k”nsligaste sociala tabun. D–den ”r ett. Sex i allm”nhet, och homosexualitet i synnerhet, ”r ett annat. Droger, antingen de skrivs ut av l”kare eller anv”nds f–r njutnings”ndamÂl, antingen de ”r legala eller illegala, ”r ett tredje.

Slutligen utmanas vi att ifrÂgas”tta det politiskt m”ktiga medicinska etablissemangets kompetens och auktoritet att best”mma –ver liv och d–d, och dess r”tt att g–ra oss patienter till hj”lpl–sa offerlamm p Vetenskapens och Profitens altare.

Innan jag forts”tter vill jag f–rst redog–ra f–r fakta i mÂlet och beskriva AIDS-syndromets historia i ett n–tskal.

 

En forskare i Los Angeles i f”rd med att studera immunsystemet tr”ffade 1980 en homosexuell patient med gravt nedsatt immunf–rsvar. Under det f–ljande halvÂret tr”ffade han p ytterligare fyra liknande fall, och i juni 1981 publicerade han en rapport –ver de fem f–rsta dokumenterade AIDS-fallen (fast de ”nnu inte kallades sÂ).

USA:s h”lsovÂrdsmyndigheter, representerade av Communicable Disease Center (CDC) dvs. den myndighet som arbetar med smittsamma sjukdomar, lystrade genast till och lanserade en teori som sedan dess envist uppr”tthÂllits med alla medel och som lett fram till den nu hÂrt etablerade officiella dogmen om AIDS och HIV.

 

VÂr officiellt sanktionerade medicinska vetenskap, sÂdan den nu ”r, brukar automatiskt utg frÂn att varje sjukdom har en enda orsak, och att denna orsak ”r en inkr”ktare, en bakterie eller ett virus. CDC, i sin egenskap av den specialiserade myndigheten f–r smittsamma sjukdomar, sÂg genast en epidemi. Vid den tiden visste v”sterl”ndsk skolmedicin fortfarande mycket litet om immunf–rsvaret, och att skylla p droger eller kemiska substanser var f–rmodligen det sista som intresserade dem.

 

SÂ snart media ń uppmuntrad av CDC ń fick tag i och blÂste upp denna "b–gsjukdom" ("gay disease") som ett m–jligt d–dligt hot mot befolkningen i sin helhet, uppstod naturligt nog ett enormt tryck f–r att finna orsaken och botemedlet.

Ber–mmelsen och rikedomen som v”ntade den medicinske hj”lte som kunde l–sa mysteriet och r”dda m”nskligheten var f–rmodligen inte den minst viktiga sporren f–r att anta utmaningen.

 

1982 uppt”ckte den franske forskaren Luc Montagnier vid Pasteur-institutet en ny retro-virus, som han skickade till den prominente virologen Robert Gallo i USA f–r ett utlÂtande.

 

Under 1983 piskade media upp en storm av uppm”rksamhet kring AIDS-syndromet och tecken p en begynnande panik b–rjade visa sig. Behovet av en l–sning blev alltmer tr”ngande.

 

Officiellt uppbackad av en av USA:s h–gsta ”mbetsm”n ń i detta fall en kvinna ń inom h”lsovÂrdsv”sendet, the Secretary of Health and Human Services, utlyste Dr. Gallo en presskonferens i April 1984, d”r han f–rkunnade att ett nytt retro-virus, som han pÂstod sig ha uppt”ckt hos ett antal AIDS-patienter, var orsaken till AIDS. Punkt och slut. Detta virus visade sig vara detsamma som Montagnier s”nt Gallo nÂgot Âr tidigare.

Det nya virus d–ptes p mycket l–s grund till "the Human Immunodeficiency Virus" eller HIV.

 

Dagen efter presskonferensen patenterade Gallo sin metod f–r att testa n”rvaron i blodet av antikroppar mot HIV, ett test som visat sig vara otillf–rlitligt, men som gjort honom till mÂngmiljon”r.

 

N”r orsaken till AIDS-"epidemin" nu proklamerats av Gallo, mÂste ocks en medicinering tas fram. Och en sÂdan uppenbarade sig som genom ett trollslag under namnen AZT, Ziduvine och Retrovir. Vad f m”nniskor vet om ”r att AZT ursprungligen tagits fram i USA i b–rjan av 1960-talet som en cancermedicin, men snabbt skrinlagts d dess extrema giftighet ansÂgs g–ra den om–jlig att anv”nda.

 

Detta hindrade nu inte att AZT Âter togs fram ur g–mmorna och i expressfart drevs genom en starkt f–renklad auktorisationsprocedur (den ordinarie proceduren tar normalt mÂnga Âr) f–r att lanseras som den enda auktoriserade medicinen mot AIDS. I motsats till vad man g”rna vill lÂta pÂskina, ”r AZT ingen medicin mot virus, utan en extremt giftig form av cytostatika, dvs. ett cellgift som d–dar cellerna i sin helhet. (Det existerar f.–. inga mediciner som ”r effektiva mot virus.)

 

AZT har sÂlts som en av de dyraste medicinerna p marknaden, medan dess ljusskygga tillkomsthistoria antyder att den mÂste ha varit en av de allra billigaste att ta fram.

Samtliga patienter som fullf–ljt behandlingen med AZT, och d”rigenom bidragit till tillverkarens enorma vinster, har d–tt, f–r det mesta efter en lÂng tid av outs”gliga plÂgor. AZT har i mÂnga Âr sÂlts f–r runt 5 miljarder kronor om Âret.

 

Under 1986 b–rjade en del b–cker och tidskriftsartiklar publiceras, som gav uttryck f–r en holistisk syn p AIDS uppkomst och behandling, men de fick ingen uppm”rksamhet, ”n mindre tilltro, bland det officiella medicinska etablissemangets f–retr”dare, lika lite som bland media i allm”nhet.

 

1987 framtr”dde Dr. Peter Duesberg, professor i Molecular and Cell Biology vid Berkeley-universitetet n”ra San Francisco i Californien, som den mest auktoritative f–resprÂkaren i USA f–r en alternativ uppfattning om AIDS. Duesberg var en h–gt aktad medlem av amerikanska vetenskapsakademin och en av v”rldens fr”msta experter p just retro-virus.

Snart f–renade sig med honom hundratals framstÂende vetenskapsm”n och erfarna l”kare –ver hela v”rlden, bland dem flera Nobelpristagare, som alla ifrÂgasatte den officiella AIDS-doktrinens obevisade postulat. Men trots synnerligen v”l underbyggda argument har varje ifrÂgas”ttande av den officiellt sanktionerade AIDS-forskningens metoder och mÂl konsekvent v”grats plats i professionella medicinska publikationer, och de omn”mns s gott som aldrig i media.

 

Duesberg h”vdar att HIV inte kan orsaka AIDS, att AIDS –verhuvudtaget inte ”r smittsamt och att droger av alla slag ń bl.a. ”ven l”karordinerade mediciner ń ”r den viktigaste orsaken till att immunf–rsvaret bryter ihop och det tillstÂnd intr”der som vi nu kallar AIDS. Till och med Montagnier, HIV-virusets uppt”ckare, har uttalat som sin Âsikt att HIV ensamt om–jligt kan orsaka AIDS.

 

Duesberg h”vdar vidare att AZT, som skrivs ut av l”karna f–r att behandla HIV, i sj”lva verket direkt orsakar AIDS hos patienterna. Han kallar detta provokativt f–r att f AIDS p recept ("AIDS by prescription").

 

Professor Duesberg utsattes omedelbart f–r tungt artilleri frÂn etablissemangets sida, bestÂende bl.a. i censur av hans Âsikter genom att hans artiklar refuserades av alla vetenskapliga tidskrifter, bokade f–redrag och medverkan i konferenser och TV-program annullerades, och d”r hans eget deltagande inte kunde strykas v”grade i st”llet de flesta av hans kolleger att medverka.

 

NÂdast–ten blev n”r han frÂntogs sitt forskningsanslag. S fungerar yttrandefriheten och det vetenskapliga oberoendet i vÂra dagar i v”stv”rldens st–rsta demokrati, som g”llt som frihetens hemvist p jorden. Hur ”r det i Sverige?

 

Spridningen av Duesbergs vetenskapligt v”l underbyggda professionella uppfattning f–rdr–jdes och f–rsvÂrades p detta s”tt, men den kunde inte stoppas. Trots de tunga odds han har emot sig, har st–det frÂn oberoende vetenskapsm”n och l”kare ń sÂdana som inte ”r beroende av det medicinska monopolet och den tunga AIDS-industrin f–r sin utkomst och befattning ń –kat stadigt.

 

Ja, detta var en kort sammanfattning av AIDS-syndromets historia tills nyligen. Nu f–ljer en redog–relse f–r vad AIDS egentligen ”r och hur det skall behandlas.

 

AIDS ”r inte nÂgon sjukdom. Det ”r ett tillstÂnd d”r immunf–rsvaret blivit s f–rsvagat att det inte l”ngre skyddar mot sjukdomar. Det ”r inte av AIDS man d–r, utan av nÂgon av alla de mÂnga olika sjukdomar ń varibland ingÂr mÂnga olika cancer-former ń som en organism med utslaget immunf–rsvar inte l”ngre f–rmÂr v”rja sig mot. Samtliga dessa sjukdomar som "AIDS-sjuka" d–r av, existerade lÂngt innan AIDS-begreppet inf–rdes och AIDS som tillstÂnd har ocks existerat tidigare, om ”n i lÂngt mindre omfattning ”n nu, men hade d inget namn.

 

Den nya officiella AIDS-diagnosen (som inte fÂr f–rv”xlas med att bara vara HIV-positiv) ”r en konstruktion som ”ndrats flera gÂnger sedan de f–rsta AIDS-fallen dokumenterades 1981. F–r en AIDS-diagnos kr”vs: 1) ett positivt HIV-test. 2) n”rvaron av en (eller flera) av de 29 k”nda sjukdomar som officiellt f–rknippats med AIDS. 3) ett lÂgt antal s.k. T-celler i blodet.

 

Det ”r viktigt veta att det finns mÂnga AIDS-fall (i betydelsen patienter som riskerar att d– p grund av att deras immunf–rsvar inte fungerar), som inte har HIV och aldrig haft det. Samtidigt finns det ett stort antal m”nniskor som diagnosticerats som HIV-positiva, men som har ett tillr”ckligt effektivt immunf–rsvar f–r att vara vid normalt god h”lsa, en del av dem ”nda sedan HIV-testet lanserades 1984, allt f–rutsatt ń och detta ”r viktigt ń att de inte tar cellgiftet AZT eller nÂgon liknande medicin, att de inte uts”tts f–r giftiga kemikalier samt att de sk–ter om sig i st–rsta allm”nhet

 

Immunf–rsvaret kan slÂs ut av bl.a. vissa giftiga kemikalier och mediciner, brist p (eller of–rmÂga att tillgodog–ra sig) vissa n–dv”ndiga n”rings”mnen (t.ex. spÂr”mnen och vitaminer), upprepad inv”rtes kontakt med fr”mmande proteiner (t.ex. genom blodtransfusioner), upprepade virusinfektioner, lÂngvariga ihÂllande stresstillstÂnd samt psykiska depressionstillstÂnd.

 

Att behandla ett utslaget immunf–rsvar med cellgifter, antibiotika och steroider ”r lika effektivt som att pumpa in mer vatten i en l”ckande och sjunkande bÂt. Och lika ologiskt. Men detta ”r exakt vad alla de l”kare och sjukhus g–r som lyssnat till propagandan frÂn dem som av vinstmotiv och politisk opportunism uppfann HIV/AIDS-epidemin. Den mot denna bakgrund bÂde tragiska och v”lkomna nyheten ”r att AIDS kan botas, bara inte med AZT eller l”kemedelsindustrins –vriga giftiga mediciner.

 

S‰ HźR BOTAS AIDS:

1. F–rst av allt g”ller det att undvika giftiga och immunf–rsvagande mediciner. Sedan mÂste alla kemiska gifter och tunga metaller rensas ut ur bÂde kroppen och n”rmilj–n. Det g”ller att se upp med mat och dryck (farliga komponenter kan vara konserverings”mnen, f”rg”mnen samt diverse kemikalier och desinfektionsmedel som anv”nds i matberedningsprocessen), liksom produkter f–r personlig hygien (parfym, eau-de-cologne, shampoo, hÂrspray, hudcremer osv.) samt f–r allm”n reng–ring och insektsbek”mpning. Men det kan ocks g”lla luftf–roreningar och t.o.m. sÂdana milj–inslag som inredning (t.ex. f”rg, tapeter, isoleringsmateriel, r–rledningsmateriel) kan bidra i vissa fall.

Allra farligast ”r olika s.k. benzenderivat som anv”nds i allt fler sammanhang som konserverings- och l–sningmedel i produkter f–r bÂde inv”rtes och utv”rtes bruk, och som av flera olika sk”l som jag inte kan specificera h”r, de s.k. riskgrupperna sedan 1970-talet utsatts f–r i v”sentligt h–gre grad ”n andra befolkningsgrupper.

Viktigt ”r ocks att man ”r uppm”rksam p m–jligheten av att patienten ”r utsatt f–r elektriska f”lt eller skadlig strÂlning, t.ex. frÂn radon, som drastiskt f–rsvagar immunf–rsvaret

2. Det ”r ocks viktigt att rensa kroppen frÂn parasiter, l”mpligen med hj”lp av Dr. Hulda Regehr Clarkës –rtrecept. Elektronisk "zapping" enligt Dr. Clarkës bok "The Cure For All Cancers" rekommenderas ocks som omedelbart komplement till –rtkuren. Se bara till att inte anv”nda nÂgot kemiskt preparat innehÂllande benzen, som det de haitiska immigranterna (identifierad som en av "riskgrupperna") behandlades med av USA:s immigrationsmyndigheter f–r att befria dem frÂn parasiter.

Dr. Clark har genom mÂngÂrig forskning pÂvisat att flera av vÂra vanligaste in”lvsparasiter, som annars inte g–r nÂgon st–rre skada, just i kombination med vissa allt vanligare kemikalier (benzenderivat) i kroppen har en –del”ggande effekt p immunf–rsvaret och kan framkalla bÂde cancer och AIDS. Dr. Clark och hennes l”rjungar har botat hundratals cancerpatienter som av den g”ngse medicinska expertisen avskrivits som obotliga och bara givits mÂnader eller till och med veckor att leva. I likhet med de flesta i hennes situation i USA, har Dr. Clark tvingats flytta till Mexico f–r att kunna forts”tta att bota cancer- och AIDS-sjuka.

3. F–r det tredje b–r patienten behandlas med bioresonans, t.ex. med BICOM-utrustningen frÂn Tyskland, som har dokumenterad f–rmÂga att bidraga till ett snabbt och effektivt Âteruppbyggande av ett skadat immunf–rsvar, bl.a. dokumenterat p strÂlskadade m–ss frÂn Tjernobyl.

4. Kroppens celler mÂste samtidigt Âteruppbyggas och st”rkas med h”lsosam naturlig f–da och tillr”ckligt med n–dv”ndiga naturliga vitaminer, mineraler, aminosyror, enzymer osv, som ”r garanterat fria frÂn skadliga konserveringsmedel och kemiska f–roreningar av alla slag.

5. Sist, men inte minst, mÂste man f”sta den st–rsta uppm”rksamhet vid patientens mentala och emotionella tillstÂnd, eftersom psykisk depression ”r en synnerligen allvarlig komplikation vid alla sjukdomstillstÂnd d”r immunf–rsvaret ”r avg–rande. Redan diagnosen HIV och tron p att den ofelbart leder till d–den kan vara nog f–r att f–rs”tta patienten i ett tillstÂnd av djup depression och uppgivenhet, vilket i sin tur kan s f–rsvaga immunf–rsvaret att AIDS blir ett faktum och d–den f–ljer. Det ”r allts mycket viktigt att patienten ”r vid gott mod, verkligen vill leva, och tror p m–jligheten att bli frisk.

Om de inre organen inte redan hunnit bli s f–rst–rda av medicineringen att de inte l”ngre kan r”ddas, s kommer patienten med r”tt utf–rd behandling och f–r”ndringÝ av sin livsstil att kunna botas helt och Âtervinna normal h”lsa.

 

MEN HIV D‰ ???

Att HIV skulle vara orsak till AIDS ”r en ren hypotes som inte hÂller f–r n”rmare granskning. Emellertid har denna hypotes nu i mÂnga Âr hamrats in som en ofelbar trosdogm av media, och okritiskt anammats av bÂde st–rre delen av v”rldens l”kare och av allm”nheten. Vilka kan motiven vara bakom denna terrorkampanj, som i sin f–rl”ngning kostat mÂnga tusentals liv, annat ”n ekonomiska och maktpolitiska?

I sj”lva verket anser flera framstÂende forskare p omrÂdet att HIV ”r en j”mf–relsevis s”llsynt, ofarlig och passiv retro-virus, som de flesta m”nniskor aldrig kommer att uts”ttas f–r. Men inte ens de som faktiskt uts”tts f–r den beh–ver f nÂgra problem eller obehag av det, om deras immunf–rsvar ”r i gott skick.

 

HIV orsakar inte AIDS, men det g–r d”remot flera av de mediciner som skrivs ut f–r behandling av "HIV-smittade". I synnerhet AZT. Allt enligt professor Duesberg och ett v”xande antal oberoende experter p omrÂdet.

 

F–ljande ”r det dj”vulska scenario som iscensatts av den pÂhittige amerikanske virologen Gallo och som aningsl–st genomdrivs av myndigheterna och det av l”kemedelsindustrin kontrollerade medicinska etablissemanget: Om den av Gallo patenterade testmetoden visar att man har antikroppar mot HIV ń vilket enligt alla normala regler borde betyda att man ”r immun mot viruset ifrÂga ń s anses man nu i st”llet vara HIV-b”rare och f–rr eller senare komma att utveckla AIDS, vilket ofelbart leder till d–den. (NÂgra godtagbara bevis f–r denna hypotes existerar inte.)

 

F–r att "f–rdr–ja utvecklingen av AIDS" och "h–ja livskvalitČn" under den tid man har kvar, f–reskrivs d AZT, som ensamt ”r kapabelt att totalf–rst–ra en m”nniskas immunf–rsvar och f–rorsaka d–den inom loppet av 1 ń 3 Âr.

 

Bland AZTës deklarerade biverkningar m”rks: anemi(blodbrist) som kr”ver blodtransfusioner, cancer, benm”rgsf–rst–ring, diarrČ, andn–d, nattsvett, mental f–rvirring, Ângest, s–mnl–shet, viktminskning, illamÂende, neuropati, hudutslag, asteni, dÂlig matsm”ltning, muskelsm”rtor, muskelf–rtvining, impotens, depression, yrsel, h–rself–rlust, fotofobi och epileptiska anfall.

 

Slog det nÂgon att AZTës biverkningar p ett of–rklarligt s”tt liknar de symptom som brukar tillskrivas AIDS?

 

Tror nÂgon att en medicin som ger sÂdana biverkningar "h–jer livskvalitČn" eller ens f–rl”nger livet f–r patienten?

 

Mitt allra f–rsta rÂd till alla som testar HIV-positivt eller rentav blivit sjuka i AIDS ”r: V”gra blankt att ta alla mediciner, som inte bevisligen redan har botat AIDS-sjuka.

Att man testar "HIV-positiv" beh–ver inte alls betyda att man ”r b”rare av viruset, endast att man troligen (testen har ganska h–g felprocent) varit i kontakt med detta virus och d”rf–r utvecklat antikroppar mot det, vilket i normalfallet betyder att man –vervunnit infektionen och ”r immun. I den situationen ges patienten cellgifter (AZT och andra) f–r att d–da de celler, d”r HIV tros g–mma sig. Cellgifterna angriper nu samtliga celler i patientens kropp ń inte bara de celler som skall f–rsvara organismen mot sjukdom ń och det betyder att de sakta och plÂgsamt d–dar patienten sj”lv. Genom denna behandling utvecklas den HIV-positives tillstÂnd till AIDS, och d–den blir oundviklig.

 

Enligt pressen var den stora sensationen p den officiella AIDS-fronten under 1996 en kombination av flera giftiga mediciner, en "cocktail" som pÂstÂs ge nytt hopp f–r de verkligt rika (l”s: f–r l”kemedelsindustrin) eftersom medicineringen kostar runt 140 000 kronor om Âret och med st–rsta sannolikhet ń i likhet med AZT ń ordineras kontinuerligt s l”nge patienten lever. Man erk”nner utan omsvep, att 90% av v”rldens HIV-smittade och AIDS-sjuka aldrig kommer att f rÂd att ta denna medicin p grund av dess h–ga kostnad. S f–r en gÂngs skull ser det ut som de fattiga kan skatta sig lyckligare ”n de rika.

 

Den som testar HIV-positiv men k”nner sig frisk beh–ver egentligen bara oroa sig f–r en enda sak, n”mligen de mediciner konventionell medicin i den situationen ordinerar. Eftersom testet kan tas som tecken p att immunf–rsvaret ”r f–rsvagat s ”r det b”sta man kan g–ra att f–lja AIDS-behandlingsprogrammet ovan i preventivt syfte, och p s vis f–rst”rka sitt immunf–rsvar. Ingen apoteksmedicin ”r verksam mot virus, men de allra flesta f–rsvagar immunf–rsvaret och kan d”rf–r bidraga till utvecklingen av AIDS.

 

DET GAMLA PARADIGMETS MEDICINSKA MYTER

Med v”nsterhj”rnans s”tt att plocka is”r allting i sina bestÂndsdelar och bara befatta sig med en sak i taget, faller det gamla paradigmets medicinska vetenskap l”tt i flera l–mska f”llor: Bara f–r att man vet att en viss komponent ”r farlig, s tar man ofta f–r givet att man ”r s”ker, bara man undviker just den komponenten.

 

Man gl–mmer g”rna de –vriga komponenterna, som man kanske inte vet s”rskilt mycket om. Och saknar vi tillr”cklig erfarenhet av det vi ers”tter den farliga komponenten med, s kan ers”ttningen mÂnga Âr senare befinnas vara lika farlig, eller rentav ”nnu farligare.

źr vi f–rresten s”kra p att vi inte genom att ”ndra kompositionen av helheten, ”ndrar verkningss”ttet av de –vriga komponenterna?

 

LÂt mig ge nÂgra exempel:

1. Man zoomar in sig p bensinavgasernas blyinnehÂll och deklarerar att diesel ”r h”lsosammare ”n bensin, d”rf–r att den har l”gre blyhalt. Man f–rbiser att diesel innehÂller andra faktorer som bensin inte innehÂller, och som ”r minst lika skadliga som blyet f–r m”nniskorna och milj–n.

 

2. Med den onyanserade eller direkt felaktiga uppfattning man haft om kolesterolet som orsak till hj”rt- och k”rlsjukdomar, har sm–r och gr”dde utn”mnts till bovar, medan margarin f–rklarats vara h”lsosammare d dess fetter inte anses vara lika kolesterolh–jande. Till saken h–r att margarinet till stor del tillverkades av stora och m”ktiga koncerner av typ Unilever, som hade betydligt mer pengar till reklam och marknadsf–ring ”n de sm–rproducerande b–nderna och deras mejerier.

 

‰ ena sidan visar det sig nu att kolesterolet i blodet ń lÂngt ifrÂn att vara skurken i dramat ń i sj”lva verket utg–r ett v”rdefullt skydd och blott ”r ett symptom p ett djupare problem, t.ex. stress. Om vi p konstlad v”g reducerar kolesterolet i kroppen i tron att vi d undviker k”rlsjukdomar, s orsakar vi i st”llet andra och ”nd allvarligare problem. ‰ter ett exempel p vart brist p helhetssyn kan leda. ‰ter ett exempel p att man f–rv”xlar symptomet med orsaken.

 

‰ andra sidan var man okunnig om ń eller lyckades d–lja ń att margarinet ”r skadligare ”n sm–ret, d det oftast p.g.a. sitt framst”llningss”tt innehÂller s.k. transfetter, fetter som ”r svÂra f–r kroppen att hantera och som kan medf–ra h”lsorisker p lÂng sikt.

3. Den ortodoxa allopatiska l”karvetenskapen g–r stort nummer av argumentet att farmaceutiskt framst”llda syntetiska mediciner ”r s”krare och mer effektiva ”n naturliga –rtmediciner, d”rf–r att den "aktiva bestÂndsdelen" har syntetiserats och kan best”mmas exakt till kvalitet, verkan och dos, medan en –rt kan variera i styrka och kvalitet och d”rf–r ”r bÂde riskablare och os”krare till sin verkan.

 

Vad man inte vill erk”nna ”r att den "verksamma bestÂndsdelen" kanske samverkar positivt med andra bestÂndsdelar i den naturliga –rten, som kanske ocks "buffrar" den och d”rmed minskar biverkningar och variationer i styrka och verkningsgrad.

Vidare ”r det ofta s att en organisk produkt, som en naturlig levande –rt ”r, kan samverka p ett mer harmoniskt och effektivt s”tt med andra biologiska organismer ”n en syntetisk kemisk produkt kan. Detta har betydelse bÂde f–r kroppens absorptionsf–rmÂga av ”mnet ifrÂga, och f–r kroppens m–jlighet att efter avslutad anv”ndning eliminera ”mnet eller rester av det ur systemet.

 

Metaller ”r t.ex. giftiga f–r m”nniskan, men samtidigt beh–ver vi atomer eller joner av dem f–r mÂnga av kroppens fysiologiska processer. F–r att tj”na sitt syfte i den m”nskliga ”mnesoms”ttningen och inte fungera som ett gift och en belastning, mÂste metallerna d bindas organiskt vid vissa typer av proteiner men samtidigt endast tillf–ras i de ytterst sm m”ngder som organismen kan tillgodog–ra sig och hantera.

 

Orsaken h”rtill ”r sannolikt att den organiskt bundna kemiska substansen kan kommunicera med den mottagande organismen p ett annat s”tt ”n en oorganisk kemisk substans, att den s att s”ga "talar samma sprÂk" som den mottagande organismen. Dessa sammanhang ”r k”nda och viktiga f–r det holistiska paradigmets medicin men beaktas s”llan av det materialistiska paradigmets ortodoxa l”karvetenskap.

 

Vad syntetiska mediciner betr”ffar s ”r argumentet om den exakta kvaliteten och dosen –verv”rderat, f–r att inte s”ga rent ut falskt. HursÂ? frÂgar Du. Jo, d”rf–r att vi nu vet att varje patients biologiska organism ”r unikt individuell och dynamisk, och att ingen enskild individ kan f–ruts”gas reagera exakt likadant som en annan individ. En best”md dos av en viss medicin kan med andra ord ha helt olika effekt p tv olika patienter, ”ven under identiska f–rhÂllanden.

 

Men det stannar inte vid detta. Exakt samma dos av samma medicin kan ha starkt varierande effekt p en och samma patient, beroende dels p patientens tillstÂnd, t.ex. om han/ hon ”r utvilad och i gott skick eller utmattad och nedgÂngen, dels vad han/hon ”tit eller druckit nyligen, dels slutligen p n”r p dygnet eller p Âret medicinen tas, samt ibland ”ven p v”dret och p MÂnens faser.

Vi ser av detta att det knappast blir ”ndamÂlsenligt att kontrollera dosen s att den alltid ”r exakt densamma. I st”llet borde den varieras efter alla de olika faktorer som pÂverkar medicinens effekt, nÂgot som skulle kr”va lÂngt st–rre och djupare kunskaper ”n dem vi f–r n”rvarande f–rfogar –ver.

 

Det ”r d”rf–r sannolikt att naturliga –rtmediciner ”r bÂde s”krare och effektivare ”n syntetiska mediciner, just d”rf–r att de ”r naturliga, vilket g–r det l”ttare f–r levande organismer att hantera och anpassa sig till.

 

Holistisk medicin har f.–. speciella testmetoder f–r att avg–ra den optimala dosen f–r en viss patient vid varje enskilt tillf”lle, nÂgot det gamla paradigmets medicin saknar.

 

4. Man tror att HIV ”r orsak till AIDS och f–reskriver d”rf–r kondom f–r att undvika HIV-infektion vid sexuellt umg”nge. Vad man inte inser ”r att det material kondomer ofta ”r tillverkade av (petroleumderivat) och de medel de ofta ”r insmorda eller behandlade med (t.ex. glidmedel och talk) innehÂller immunf–rsvagande ń och allts potentiellt AIDS-framkallande ń ”mnen.

 

Man tror att HIV smittar genom delade injektionssprutor och rekommenderar d”rf–r nya engÂngssprutor varje gÂng, vilket betyder pengar f–r tillverkarna och distribut–rerna, samt naturligtvis pengar f–r knarklangarna. Man vill inte erk”nna att det n”stan alltid ”r innehÂllet i sprutan som f–rst–r immunsystemet, och inte en virus som –verf–rs genom en delad sprutnÂl.

 

IMPERIET SL‰R TILLBAKA

Det ”r anm”rkningsv”rt och olyckligt att n”r det g”ller h”lsovÂrd och medicin s har man frÂntagit konsumenterna, de som betalar kalaset och som drabbas av konsekvenserna, all r”tt till en Âsikt, till att h–ras om vad de upplever och –nskar sig. De medicinska auktoriteterna har lyckats hj”rntv”tta samh”llet till den milda grad att inte ens politikerna, som har folkets mandat och ”r ansvariga inf–r det, vÂgar vare sig uttrycka en egen uppfattning eller efterh–ra den allm”nna opinionens. LÂngt mindre vÂgar de vidta nÂgra Âtg”rder utan att tillfrÂga ń och f–lja ń den etablerade medicinska expertisen, vars egenintresserade Âsikter betraktas som lag.

 

Jag vill med detta inte lÂta nÂgon skugga falla p l”karna som h”ngivna yrkesm”n. De allra flesta ”r s”kert i god tro och g–r s gott de kan; de ”r helt enkelt en produkt av det etablerade systemet.

 

Annorlunda f–rhÂller det sig med l”kemedelsindustrin, som ”r ute i egna vinstintressen och som genom systemets utformning i praktiken fÂtt monopol p utbildning av l”karna n”r det g”ller behandlingsmetoder och f–rskrivning av mediciner.

 

I en demokrati f–rmodas det vara folket som best”mmer. I praktiken grundar sig systemet p att "folket" delegerar sin best”mmander”tt till politikerna, som allts antas ha r”tt att besluta och agera  folkets v”gnar och i folkets intresse. I sj”lva verket frÂgar politikerna s”llan efter vad "folket" egentligen vill. Ibland beror detta p att "folket" inte anses kunnigt nog att ha en Âsikt, varf–r man inte har nÂgon anledning frÂga efter den. Skulle "folket" trots allt ha bildat sig en Âsikt, s kan man i mÂnga frÂgor bortse frÂn den som irrelevant, d det saknar tillr”ckliga kunskaper i frÂgan.

 

H”lsovÂrd och medicin ”r en typisk sÂdan frÂga, som anses alltf–r vetenskapligt och tekniskt specialiserad f–r att "folket" skall anses kunna ha nÂgon Âsikt v”rd att beakta. F–ljaktligen frÂgar man inte efter vad folk tycker och t”nker. Den dagen man uppt”cker att folket "r–star med f–tterna" genom att inte g till den officiella medicinens f–retr”dare utan i st”llet upps–ka ut–vare av alternativmedicin, trots att det kostar dem betydligt mer, den dagen kanske man b–rjar ta h”nsyn till folks Âsikter, ”ven g”llande den h”lsovÂrd och medicinska behandling de fÂr. ń Den dagen har redan kommit, k”ra v”nner, fast”n etablissemanget visar pÂfallande tr–ghet med att inse det.

 

H”r finner jag mig f–ranledd att kl”mta i varningsklockan. Om inte alla tecken slÂr fel, s kan vi knappast v”nta oss att etablissemangets "h”nsyn" till den sÂlunda uttalade folkviljan skall ta sig formen av en anpassning av h”lsovÂrd och medicinsk behandling till vad folk faktiskt vill ha och beh–ver. Med all sannolikhet kommer d i st”llet en intensiv indoktrineringskampanj att dras igÂng, finansierad av l”kemedelsindustrin, d”r man under Âberopande av den heliga "vetenskapen" f–rs–ker samla in den vilsegÂngna boskapen i den "renl”riga" fÂllan, d”rmed r”ddande kirurgi- och drogetablissemangets prestige, makt och profiter, p bekostnad av folkh”lsan och statsekonomin.

 

I EU har t.ex. redan Âtskilliga f–rs–k gjorts att f–rbjuda behandling som konkurrerar med monopolet. I USA arbetar inflytelserika medicinska kretsar p att receptbel”gga alla vitaminer! Vi kan allts v”nta oss en stor "live action thriller" av helt nytt slag med namnet "THE DRUG EMPIRE STRIKES BACK".

 

Kampanjen har faktiskt redan dragits igÂng. Det internationella l”kemedelsimperiet har frÂn USA organiserat en motattack –ver Internet under det f–rr”diskt vilseledande namnet Health Village "som svar p allm”nhetens v”xande krav p exakt och aktuell h”lsovÂrdsinformation".

 

Vad som d–ljs bakom denna fras ”r ett massivt och koncentrerat indoktrineringsprogram, som g–r propaganda f–r det amerikanska etablissemangets medicinska penningmaskin. De som uppges st bakom denna satsning ”r amerikanska h”lsovÂrdsmyndigheter, en f.d. "Surgeon General" (ett slags –vermedicinalrÂd och galjonsfigur i USA:s h”lsovÂrdsorganisation), USA:s apoteksf–rbund, flera l”kemedelsf–retag, IBM och Time-Warners mediakonglomerat.

 

Denna skr”ckinjagande ansamling av resurser lÂter utomordentligt hotfull n”r den gÂr in f–r att krossa all opposition mot den rena l”ran. Om man l”ser deras programf–rklaring uppm”rksamt, finner man att den aldrig med ett ord n”mner patientens eller konsumentens intressen eller –nskemÂl.

 

Det ”r inte tal om att informera patienterna om deras r”ttigheter eller valm–jligheter. Nej, det hela ”r till hundra procent inriktat p att ensidigt och auktorit”rt tala om f–r allm”nheten vad den skall tro, tycka och betala f–rÝ i h”lsofrÂgor.

 

Den uttalade mÂls”ttningen ”r dels att "st”rka f–rhÂllandet mellan l”kare och patient genom sund, opartisk och tydlig information" ń l”s: att undvika att patienterna gÂr till nÂgon utanf–r etablissemanget och b–rjar t”nka sj”lvst”ndigt ń dels att "ge patienterna en solid grund av f–rstÂelse f–r hans eller hennes h”lsotillstÂnd" ń l”s: f–rs”kra sig om att patienten indoktrineras till att tro p allt vad doktorn s”ger och aldrig ifrÂgas”tter de dyra och riskabla mediciner och operationer etc. som doktorn i syfte att tj”na mesta m–jliga pengar Ât etablissemanget s–ker s”lja till patienten ń dels att "skapa ett forum, d”r h”ngivna l”kare kan forts”tta att bidra till och dra nytta av varandras kunskaper och erfarenhet i frÂga om patientutbildning" ń l”s: skapa ett n”tverk f–r samarbete och hj”lp med att indoktrinera patienterna och allm”nheten s effektivt som m–jligt f–r st–rsta m–jliga inflytande och vinst f–r etablissemanget.

Inte den minsta lilla springa l”mnas –ppen f–r patienterna att yttra sig, inte en syl i v”dret fÂr de! Det ”r uteslutande frÂga om att "l”ra upp" patienterna, att ge patienterna "f–rstÂelse" f–r deras tillstÂnd, samt att "st”rka f–rhÂllandet" mellan doktor och patient. Och att sluta leden och st”rka sammanhÂllningen bland de ortodoxa l”karna.

Jag ”r till 100% f–resprÂkare f–r patientutbildning ń just detta ”r en av de allra viktigaste angel”genheterna f–r bÂde den holistiska medicinen och f–r det nya paradigmet i sin helhet. Det ”r bara det att utbildning av patienter f–r mig betyder att ge dem kunskap och makt att sj”lva ta ansvar f–r sin h”lsa och sina liv, och att fatta egna beslut. Det inneb”r f–rmÂgan och r”tten att fr”mja en livsstil och en filosofi som sl”pper in h–gerhj”rnan, och som f”ster st–rre avseende vid hur v”l patienten mÂr och vilken livskvalitet han eller hon f–rmÂr uppr”tthÂlla, ”n vilken den statistiska sannolikheten ”r f–r fysisk –verlevnad i en rullstol eller respirator till astronomiska kostnader f–r samh”llet och st–rsta m–jliga vinst f–r h”lsoindustrin.

 

Det nya och positiva i den h”r situationen ń och en f–rsmak av det nya paradigmets villkor ń ”r att inte ens det m”ktigaste etablissemang kan censurera Internet, Âtminstone tills vidare. Den alternativa oppositionen, trots brist p ekonomisk och politisk makt, har samma tillgÂng till Internet som de stora och m”ktiga, vilket betyder att David ”ntligen kan f en reell chans mot Goliath. ń Lycka till, David!

 

FRAMTIDENS MEDICIN: HELHET, MENING OCH LIVSKVALITET

Framtidens medicin framstÂr f–r mÂnga som en bl”ndande uppvisning av kirurgisk, kemisk och genetisk manipulation av enskilda kroppsdelar eller biologiska funktionselement. Detta ”r den bild dagens skolmedicinska forskning via media tycks projicera p framtidens TV-sk”rmar. En sofistikerad och h–gteknologisk reparationsverkstad, d”r rymdÂlderns m”nniskomekanik nÂr hittills oanade h–jder.

Men jag har b”ttre nyheter: En sÂdan utveckling av medicinen skulle inte bara bli alltf–r dyrbar, och d”rtill alltf–r riskabel i form av biverkningar f–r att kunna genomf–ras generellt och d”refter vidmakthÂllas, den skulle ocks ge djupt otillfredsst”llande resultat och i l”ngden avvisas av den vÂrdbeh–vande allm”nheten.

 

I sj”lva verket har v”sterl”ndsk skolmedicin i den heliga "vetenskapens" (l”s superteknologins) namn under de senaste decennierna utvecklats mot allt st–rre om”nsklighet. Den har hamnat i en Âterv”ndsgr”nd genom att str”ngt begr”nsa sig till ett f–rÂldrat paradigms sn”vt materialistiska och mekaniska modell, som varken l”mnar utrymme f–r m”nskliga v”rden av emotionell och andlig natur, eller f–r de senaste 100 Ârens revolutionerande landvinningar inom fysiken och biologin.

 

Det ”r d”rf–r den ”r of–rm–gen att f–rklara s mÂnga observerade fenomen. Det ”r d”rf–r den faktiskt stÂr hj”lpl–s inf–r s mÂnga vanliga sjukdomstillstÂnd. Detta ”r ocks orsaken till dess mÂnga skadliga biverkningar och till att t”mligen marginella framgÂngar kostar s mycket pengar. Och detta ”r orsaken till att allt fler m”nniskor blir allt mer missn–jda med dess metoder och resultat.

 

Framtidens medicin ”r holistisk och s”tter m”nniskan i centrum. Den har inf–rlivat 1900-talets stora vetenskapliga landvinningar inom fysiken, biologin och biokemin med sin grundl”ggande arbetsmodell, nÂgot den nu h”rskande skolmedicinen ”nnu icke gjort.

H”r kan det vara l”mpligt att finslipa vÂr terminologi nÂgot, innan vi gÂr vidare. Jag talar dels om alternativ medicin och dels om holistisk medicin. Det ”r viktigt framhÂlla att dessa begrepp inte ”r liktydiga.

 

Alternativ medicin kan s”gas st i motsatsf–rhÂllande till skolmedicinen och omfattar mÂnga olika behandlingsformer, som alla utg–r alternativ ń inte komplement ń till skolmedicinens s”tt att behandla. źven om de viktigaste av de alternativa terapierna, som akupunktur och homeopati, var f–r sig ”r betydligt mer holistiska till sin natur och arbetsmetod ”n v”sterl”ndsk skolmedicin, s kan man inte s”tta likhetstecken mellan  ena sidan begreppet holistisk medicin som ”r ett syns”tt eller en filosofi, och  andra sidan enstaka alternativa terapier, hur holistiskt de ”n arbetar.

 

Holistisk medicin ”r ett –vergripande system, pr”glat av helhetssyn, och den kan mycket v”l f–rena konventionella skolmedicinska behandlingsformer med bÂde gamla och nya alternativa terapier f–r att p b”sta s”tt tj”na helheten.

 

MÂnga ut–vare av alternativ medicin arbetar f–rresten p ett s”tt som ”r allt annat ”n holistiskt. En del l”kare inom skolmedicinen  andra sidan ń ”ven om de ”r f”rre nu ”n p de gamla familjel”karnas tid ń arbetar p ett s”tt som i v”sentliga drag kan betecknas som holistiskt.

 

Framtidens holistiska medicin mÂste arbeta i enlighet med det nya paradigm som hÂller p att utvecklas p grundval av den nya fysiken, varmed jag inte i f–rsta hand avser kvantfysiken utan snarare sÂdant som radioteknologi, microelektronik, akustik och holografi.Ý Detta ”r en av orsakerna till att den hittills avf”rdats som "ovetenskaplig" av den gamla skolan, som ”r fastlÂst i ett f–rÂldrat och verklighetsinskr”nkande paradigm, till synes framvuxet ur en misstolkning av Newton och Descartes.

 

H”r kan jag h–ra h–gljudda inv”ndningar frÂn det ortodoxa l”gret. Men jag talar allts inte om att utnyttja viss teknik baserad p den nya fysiken ń som t.ex. R–ntgen, laser, datortomografi eller MRI (Magnetic Resonance Imaging) ń vilket skolmedicinen givetvis g–r.

 

Vad jag avser ”r i st”llet ett radikalt vidgat perspektiv, d”r den nya fysiken integreras med och tillÂts pÂverka hela vÂr arbetsmodell av hur m”nniskan ”r konstruerad, fungerar och samverkar med sin omgivning.

 

I ljuset av det nya paradigmets syns”tt och metoder kan nu gamla, kliniskt v”letablerade och bepr–vat effektiva alternativa behandlingsmetoder som akupunktur och homeopati f–r f–rsta gÂngen f–rstÂs rationellt och f–rklaras i vetenskapliga termer.

 

Som numera ”r allm”nt k”nt, har vissa delar av den alternativa medicinen mycket solid klinisk bas och praktiseras sedan l”nge ń i vissa fall sedan tusentals Âr ń med stor framgÂng p olika hÂll i v”rlden. En del av dess metoder ”r i mÂnga situationer –verl”gsna dem som anv”nds vid v”sterl”ndska sjukhus f–r n”rvarande, och dessutom mycket billigare. Resultaten av behandlingarna ”r f–r det mesta s”rskilt tillfredsst”llande i ett l”ngre perspektiv.

 

Genom att som f–rsta land i v”rlden officiellt inf–ra och till”mpa det nya paradigmet inom sjukvÂrden och den medicinska utbildningen skulle Sverige nu kunna skaffa sig en internationell ledarst”llning av den st–rsta betydelse och genomslagskraft. Ett sÂdant steg kommer ”ven att f konsekvenser f–r andra vetenskaper, och en lÂng rad hittills of–rklarliga fenomen kommer d att f en logisk vetenskaplig f–rklaring.

 

Som ett led i argumenteringen f–r den kliniska effektiviteten hos alternativa behandlingsformer vill jag ber”tta om en erfarenhet jag haft mÂnga gÂnger och som blir allt vanligare: MÂnga duktiga v”sterl”ndskt utbildade l”kare med sedvanlig "ortodox" tr”ning och alla de vanliga f–rdomarna mot allt slags "kvacksalveri", har uppt”ckt empiriskt genom sina patienter ń och inte s”llan genom egna sjukdomserfarenheter ń att holistiskt ut–vad alternativ medicin i mÂnga fall ger b”ttre resultat ”n den officiellt auktoriserade skolmedicin de sj”lva utbildats i.

 

Typfallet ”r patienten som gÂtt hos l”karen p behandling bÂde l”nge och v”l, ofta i mÂnga Âr, utan att egentligen ha blivit b”ttre och sedan gÂr och blir botad hos en akupunkt–r eller homeopat, ibland efter en enda behandling.

 

De l”kare jag h”r t”nker p reagerade positivt och besl–t unders–ka vad den terapi gick ut pÂ, som visat sig ge b”ttre resultat f–r patienten ”n konventionella behandlingsmetoder. F–ljden blev att de gick och l”rde sig akupunktur eller homeopati och inf–rlivade den nyinl”rda terapin med sin praktik, till nytta och gl”dje f–r bÂde patienterna och dem sj”lva.

 

Tyv”rr ”r inte alla l”kare lika –ppna, kloka, anpassningsbara och villiga till fortsatt utbildning som de l”kare jag h”r Âberopar. Och tyv”rr fÂr de ingen som helst uppmuntran eller hj”lp frÂn samh”llet eller det medicinska etablissemanget att ut–ka sina kunskaper i nya riktningar. Tv”rtom har alla sÂdana tendenser tills helt nyligen motarbetats och bestraffats p alla t”nkbara s”tt.

 

Men ett ”r s”kert: F–r dem som fÂtt upp –gonen f–r det holistiska paradigmet finns ingen Âterv”ndo. FrÂn deras nya perspektiv f–refaller den konventionella skolmedicinen, trots all sin sofistikerade mikroteknik, vara en j”mf–relsevis primitiv f–reteelse med starkt begr”nsade m–jligheter. Som en av dem uttryckte det: "Det k”nns nu som om jag l”rt mig flyga och uppifrÂn kan –verblicka hur allting h”nger samman. N”r jag ser tillbaka s ”r det som om jag p den tiden kr–p omkring p marken, trevande mig fram i tjock undervegetation med starkt beskuret synf”lt".

 

Intressant nog tycks allm”nna opinionen ha kommit betydligt l”ngre ”n myndigheter och etablerad expertis n”r det g”ller att f–rst och acceptera den nya medicinen. Trots brist p finansiellt st–d frÂn myndigheter och institutioner, trots brist p kostnadst”ckning frÂn f–rs”kringskassor, och trots intensiva diskrediteringskampanjer frÂn det ortodoxa etablissemanget, har den alternativa medicinen gÂtt s starkt framÂt bÂde i England, Tyskland och USA, att enligt flera unders–kningar n”stan lika mÂnga m”nniskor nu s–ker sig direkt till ut–vare av alternativmedicin som till vanliga, legitimerade ortodoxa l”kare. Uppenbarligen har de haft goda sk”l f–r att v”lja den alternativa v”gen mot s tunga odds.

 

Det ”r ingen tvekan om att inf–randet av bepr–vade klassiska alternativmedicinska behandlingsformer, s”rskilt akupunktur och homeopati, redan i sig kommer att inneb”ra f–rb”ttringar bÂde vad g”ller behandlingens effektivitet och patienternas livskvalitet. Som i f–rs–ket med akupunktur f–r rehabilitering av slaganfallspatienter. Och naturligtvis skulle detta inneb”ra ett viktigt steg i riktning mot ett mer holistiskt arbetss”tt. Men sÂdana Âtg”rder kan h–gst betecknas som ett lappverk eller en halvmesyr.

 

Det enda i l”ngden acceptabla ”r att vi anammar det nya paradigmet i sin helhet, med dess holistiska och holografiska perspektiv. N”r vi gjort detta vidgar sig vÂr horisont mot en st–rre verklighet och en st–rre vetenskap, och vi uppt”cker d en helt ny v”rld med hittills oanade m–jligheter, d”r skolmedicin och alternativa terapier, bÂde gamla och nya, tillsammans kan uppn dramatiskt f–rb”ttrade behandlingsresultat och dessutom till starkt reducerade kostnader.

 

Den framtida medicin jag f–resprÂkar kan s”gas vila p f–ljande fyra h–rnpelare:

Helhetssyn i alla avseenden och p alla nivÂer.

M”nsklig omvÂrdnad och livskvalitet

Betoning av f–rebyggande Âtg”rder

Behandling av sjukdomens djupaste orsak och inte bara av dess symptom

 

F–rsta steget i riktning mot en ny och b”ttre medicin ser jag som en obligatorisk objektiv orientering vid alla universitet och h–gskolor samt p alla sjukhus och vÂrdcentraler.

Det g”ller h”r f–rst att f–rklara bÂde det helhetsperspektiv som k”nnetecknar det nya paradigmets medicin och de viktigaste alternativa diagnos- och behandlingsmetoderna varigenom detta helhetsperspektiv kan komma till uttryck. Det finns f–rvisso bÂde ett rikligt kliniskt erfarenhetsmaterial och imponerande vetenskapliga forskningsresultat att bygga en sÂdan orientering pÂ, trots ofta h–rda osanna pÂstÂenden om motsatsen.

 

Man fÂr dock inte gl–mma att den holistiska medicinen omfattar en st–rre verklighet ”n den officiella skolmedicinen och d”rf–r inte kan f–rstÂs och bed–mas enbart efter g”ngse etablerade sn”vt skolmedicinska kriterier. Detta ”r en orsak till att resultatet ibland blivit negativt, n”r skolmedicinare unders–kt alternativa metoder. źven om de saknar f–rdoms- eller intressebaserade vinklingar, anv”nder de ofta av ren okunnighet parametrar som ”r otillr”ckliga eller of–renliga med den unders–kta terapimetoden.

 

Det ”r d”rf–r ocks n”stan alltid meningsl–st att lÂta sn”vt ortodoxt utbildade l”kare uttala sig om holistisk medicin.Ý Har de inte satt sig grundligt in i ”mnet s saknar de helt enkelt f–ruts”ttningar att bed–ma det och ”r dessutom n”stan alltid indoktrinerade med k”nslom”ssigt f–rankrade f–rdomar mot de alternativa metoderna, som de l”nge slentrianm”ssigt brukat kalla "humbug", "kvacksalveri", "ovetenskapliga" osv.

Att s”tta en ortodoxt utbildad l”kare till doms –ver ett holistiskt terapisystem utan att han f–rst grundligt och f–rdomsfritt studerat det, kan m–jligen j”mf–ras med att tillerk”nna en tandl”kare eller hudspecialist auktoritet att bed–ma v”rdet av en ny metod inom familjepsykiatrin utan att han nÂgonsin studerat vare sig psykiatri, psykologi eller sociologi.

 

En verkligt kunnig och objektivt begreppsf–rklarande orientering ”r d”rf–r det f–rsta som mÂste till. Det ”r visserligen inte s gott om f–rel”sare med den bredd, det djup och den pedagogiska f–rmÂga som kr”vs f–r uppgiften, men de kan tas fram. En viktig uppgift i detta sammanhang ”r ”ven att producera och trycka upp vederh”ftigt orienteringsmaterial p svenska att distribueras bland ber–rd personal.

 

Andra steget b–r bli att organisera frivilliga, av staten bekostade utbildningskurser i Sverige f–r intresserad h”lsovÂrdspersonal, samt att bevilja stipendier f–r studier vid l”mpliga institutioner i utlandet.

 

Det f–reslagna informations- och utbildningsprogrammet b–r givetvis genomf–ras i positivt samarbete med s mÂnga som m–jligt av existerande institutioner och organisationer inom utbildning och h”lsovÂrd.

 

Steg f–r steg b–r d”rp den medicinska utbildningen breddas och de nya metoderna introduceras som en rutinm”ssigt integrerad del av diagnos och behandling vid de svenska h”lsovÂrdsinstitutionerna. S snart den holistiska medicinen blivit varm i kl”derna och kliniskt bevisat sin effektivitet inom vÂra egna institutionella ramar, s kommer de konventionella och hÂrt specialiserade metoderna att automatiskt mjukas upp och tonas ner, bl.a. genom minskat behov av kirurgiska ingrepp och farmaka.

Genom denna utveckling kommer stora kostnadsbesparingar att kunna g–ras, bÂde vad betr”ffar diagnos och behandling, men ”ven i form av minskade utbetalningar av f–rs”kringspengar f–r sjukledighet och f–rtidspension.

Med mindre sjukledighet uppnÂs ocks minskat produktionsbortfall, nÂgot som f–rb”ttrar grundvalen f–r bibehÂllande eller h–jning av levnadsstandarden. I synnerhet i ett land med Sveriges h–ga procent av medborgare utanf–r produktionsapparaten, sÂsom pension”rer, studerande och offentligt anst”llda, b–r den nationalekonomiska vikten h”rav inte underskattas. Jag utgÂr d frÂn en situation d”r de aktuella arbetsmarknadsproblemen kunnat l–sas.

 

Ett f–rb”ttrat serviceutbud brukar ju n”stan alltid medf–ra –kade kostnader. Men i det h”r fallet ”r det faktiskt tv”rtom: PÂ sikt b–r den f–reslagna oml”ggningen av h”lsovÂrden medf–ra stora besparingar i statsbudgeten, som i sin tur b–r medge notabla skatte- eller avgiftss”nkningar. Och detta trots att det nya systemet med all s”kerhet kommer att medf–ra en –kning av arbetstillf”llena, inte en minskning.

 

SÂ var finns haken?

Ur det –vergripande statliga eller nationella perspektivet finns ingen hake. Och ”nnu mindre ur den enskilde individens synvinkel. Detta ”r ett genombrott, ett slags kvantsprÂng eller "quantum leap" i utvecklingen. Det kr”ver ett radikalt omt”nkande som kan vara svÂrt att acceptera, men n”r det v”l ”r gjort s kan man inte f–rst att man inte gjort det lÂngt tidigare.

 

Det ”r som att pl–tsligt f infallet att dra undan ett draperi som h”nger p en f–nsterl–s v”gg och som man alltid fÂtt l”ra sig bara ”r en blind dekoration som absolut inte fÂr r–ras. Men tar man v”l mod till sig och bryter mot alla konventioner och tabun genom att kika bakom draperiet, s visar det sig att det verkligen d–ljer sig ett f–nster d”r bakom. Ett f–nster man kan –ppna och som ger utsikt och kunskap om v”rlden utanf–r.

Ett f–nster som sl”pper in ljus och luft och –ppnar upp en helt ny dimension i ens tillvaro. Och nu med ens inser man att ens hus ligger n”ra ett hav, och att det of–rklarliga brus man h–rt ibland och alltid fÂtt bortf–rklarat som inbillning, ”r havsvÂgornas brus som ”r bÂde verkligt och f–rklarligt.

 

Vetenskapens historia innehÂller mÂnga sÂdana "f–nsteruppt”ckter". Och varje gÂng har den etablerade makten med alla medel s–kt hindra att draperiet dras ifrÂn och att v”rldsbilden f–r”ndras genom ett vidgat kunskapsperspektiv.

 

Den medeltida katolska kyrkans inkvisition och nedtystande av nyt”nkare som Copernicus och Giordano Bruno kommer os–kt i tankarna.

Men inte skall vi v”l idag beh–va finna oss i nÂgot motsvarande inom medicinen?

Med gemensam anstr”ngning kan vi –ppna f–nstret bakom draperiet och redan nu f tillgÂng till framtidens holistiska medicin! ń Vad v”ntar vi pÂ?

 

KORRESPONDENS MED REGERINGEN OM KONKRET REFORMF÷RSLAG

Det rÂder allts inget som helst tvivel om att man inom sjukvÂrden kan g–ra stora besparingar och samtidigt f–rb”ttra vÂrdens effektivitet utan att avskeda personal, s snart man inf–r den holistiska medicinens arbetsmetoder. Kunskaperna och erfarenheterna finns, och jag har sj”lv sedan i augusti 1992 gÂng p gÂng erbjudit mig att st”lla dem till regeringens f–rfogande.

 

Jag har upprepade gÂnger skrivit direkt till statsministrarna Bildt, Carlsson och Persson, till socialministrarna Westerberg och ThalČn, till Socialstyrelsen, till socialdemokraternas partisekreterare Leif Linde, samt senast till arbetsmarknadsministern Margareta Winberg och framf–rt de synpunkter som redovisats h”r.

Trots att ett genomf–rande av mitt f–rslag p kort tid skulle kunna v”nda trenden inom sjukvÂrden och l–sa en rad av de mest akuta problemen, har ingen brytt sig om att ens titta n”rmare p f–rslaget.

 

Flertalet av de svar jag fick Âterges h”r i sin helhet, tillsammans med mina genm”len.

Den 13 juni 1993 skrev jag till dÂvarande socialministern Bengt Westerberg, efter att ha v”ntat f–rg”ves i tio mÂnader p svar frÂn Carl Bildt. Westerberg svarade den 12 oktober 1993 med f–ljande brev:

 

ŞB”ste Jens!

Tack f–r ditt brev. Du skriver om alternativ medicin och om en holistisk modell f–r medicinsk utbildning.

Jag hÂller med Dig om att det ”r viktigt att forska i alternativ medicin. F–rst n”r det finns en dokumenterad effekt av en viss terapi finns det sk”l f–r samh”llet att erk”nna den. Det ”r s det har varit betr”ffande akupunkturen. Tidigare betraktades akupunktur som alternativ medicin. I takt med att det har kommit fram vetenskaplig dokumentation och en f–rklaringsmodell till varf–r akupunktur har effekt p vissa sjukdomar har akupunkturen ocks erk”nts som behandlingsmetod.

Jag kan dock inte genomf–ra Ditt f–rslag avseende ett orienteringsprogram om alternativmedicinska behandlingsmetoder. Jag tycker att personalen inom vÂr h”lso- och sjukvÂrd sj”lva skall f ta st”llning till om de anser att det finns nÂgot att h”mta inom denna sektor. Endast om det finns vetenskap och bepr–vad erfarenhet att Âberopa b–r nya metoder spridas genom samh”llets instanser. I f–rsta hand ”r det Socialstyrelsen som har en roll att spela i detta arbete.

Med v”nlig h”lsning.

 

Bengt Westerberg (ol”slig namnteckning).´

 

Inte tillfredsst”lld med svaret skrev jag ett genm”le den 13 januari 1994 med f–ljande lydelse:

 

ŞTill Socialminister Bengt WesterbergÝÝÝÝÝÝÝÝÝÝÝÝÝÝÝÝÝÝÝÝÝÝÝÝÝÝÝ 1 bilaga

Re: Einsteinska paradigmets medicin.

B”ste Bengt,

Tack f–r Ditt svar den 12 oktober p min framst”llning daterad den 13 juni 1993. Det gl”der mig att Du anser att samh”llet b–r erk”nna terapier med dokumenterad effekt. NÂgot annat har jag heller aldrig f–reslagit. Men f–r att man skall kunna dokumentera en terapis effekt kr”vs ju f–r det f–rsta att man vet om att den existerar, f–r det andra att man verkligen anslÂr medel och g–r sig besv”ret att utv”rdera den och f–r det tredje att man noterar den nya informationen och agerar p grundval av den. NÂgon mÂste ta initiativet till detta och nÂgon mÂste b”ra kostnaderna.

Du "tycker att personalen inom vÂr h”lso- och sjukvÂrd sj”lv skall f ta st”llning till om det finns nÂgot att h”mta inom denna sektor" (alternativmedicinska behandlingsmetoder). Och det ”r ju exakt dit jag sj”lv vill komma. Men problemet ”r att "personalen" inte ens vet om att mÂnga av dessa behandlingsmetoder existerar. Och lÂngt mindre kan den p egen hand bed–ma vad metoderna kan g–ra f–r patienterna och hur de fungerar. Hur skall den d kunna ta st”llning?

Vilken beslutsgÂng avser Du f–rresten n”r Du menar att "personalen" sj”lv har makten att besluta vad den medicinska utbildningen skall omfatta? SÂ vitt jag vet har "personalen" ingenting att s”ga till om vad betr”ffar de medicinska h–gskolornas curricula. Och det ”r d”r reformen till slut mÂste s”ttas in. Annars besk”r vi oss f–r evigt m–jligheten att dra nytta av all ny kunskap som faller utanf–r de sn”va ramarna f–r det numera f–rÂldrade Newtonska paradigmets mekaniska modell, med sina talrika luckor och brister.Ý

Kan Du med gott samvete st till svars inf–r svenska folket om Du forts”tter att f–rneka sjuka m”nniskor tillgÂng till befintlig effektiv och ekonomisk behandling av svÂra sjukdomar, n”r dessa sjukdomar inte kan botas av den auktoriserade ń och mycket mer kostnadskr”vande ń medicinen? Behandling som dessutom ń i motsats till den nu p sjukhusen praktiserade ń ”r riskfri och saknar sidoeffekter. Bara f–r att Du inte anser att den ”r dokumenterad. Men i verkligheten ”r det inte dokumentation som saknas; vad som saknas ”r etablissemangets vilja att f–rdomsfritt studera den redan existerande dokumentationen. Och vidare saknas st–d och anslag frÂn samh”llets sida f–r att skaffa fram sÂdan kompletterande dokumentation som samh”llet kan beh–va f–r en definitiv utv”rdering.

Det har l”nge funnits enskilda ut–vare av sjukvÂrd ń bÂde l”kare och annan personal ń med kunskaper inom den alternativmedicinska sektorn. Men har nÂgon lyssnat till dem? Och hur menar Du att terapiernas effekt skall kunna dokumenteras, om inga pengar anslÂs till forskning, utbildning eller ens information om dem? Vem skall utf–ra det arbetet om de offentliga institutionerna och deras budgetanslag aldrig ens lÂtsas om att de existerar och lÂngt mindre tillÂter att de pr–vas p patienter och blir f–remÂl f–r objektiv utv”rdering? Hur kan man beg”ra att enskilda terapeuter eller l”kare skall kunna ta p sig en sÂdan enormt kr”vande uppgift? I synnerhet som de som f–rs–kt sig p det, med alla medel motarbetats av dem som sitter med makten, och i synnerhet av den finansiellt m”ktiga l”kemedelsindustrin. Hur skall folket under sÂdana omst”ndigheter nÂgonsin f tillgÂng till den f–rbluffande verkningsfulla kunskap och skicklighet som den alternativa medicinen idag verkligen har att erbjuda?

Akupunkturen har haft dokumenterad effekt i flera tusen Âr i Orienten. I Europa har man haft klinisk erfarenhet av den sedan 1800-talet. Sedan Âtskilliga decennier har den anv”nts med mycket goda resultat och i betydande omfattning i flera europeiska l”nder, framf–rallt i Frankrike, Ryssland och Tyskland. Ingen kan mot den bakgrunden s”ga annat ”n att akupunkturen –verensst”mmer med vetenskap och bepr–vad erfarenhet. Trots detta har den f–rst nu erk”nts i Sverige, och hittills i en omfattning som ”r lÂngt mer begr”nsad ”n den f–rtj”nar. Och de som blivit lidande p denna tr–ghet och blockering av viktiga kunskaper ”r patienterna, som f–rnekats en behandlingsmetod som hade kunnat bota otaliga sjukdomstillstÂnd och bespara stora lidanden.

Homeopatin har praktiserats i n”stan 200 Âr och ”r utbredd –ver stora delar av v”rlden. Ett mycket stort antal ortodoxt utbildade l”kare har under Ârens lopp sj”lva uppt”ckt homeopatins f–rtj”nster och med stor framgÂng –vergÂtt till att praktisera homeopati trots starkt motstÂnd frÂn det ortodoxa l”gret. Att vissa l”ger i v”stv”rlden lyckats att i egna intressen genomdriva en stympad definition av begreppet vetenskap, som godtyckligt utesluter de kanske viktigaste delarna av m”nsklig erfarenhet och m”nskliga v”rden, kan inte f–r”ndra fakta. Vetenskap kr”ver endast objektiv observation och registrering av faktiska fenomen. Huruvida man tror sig kunna f–rklara dem inom ramen f–r det h”rskande Newtonska mekanisk/materialistiska paradigmets postulat eller ej, pÂverkar inte giltigheten av faktiskt observerade fenomen och g–r dem varken mer eller mindre "vetenskapliga".

Se till exempel p framlidne Dr. Reinhold Voll, en v”sterl”ndskt utbildad genial tysk l”kare som i –ver 40 Âr forskade i akupunktur och homeopati och som i 18 b–cker redovisat sina resultat. Dessa skrifter har –versatts till engelska och i varje fall sedan 1970-talet har det skrivits flitigt om dem i bl.a. den utm”rkta amerikanska facktidskriften American Journal of Acupuncture.

Volls metod har sedermera utvecklats av en rad andra geniala l”kare, huvudsakligen tyska, och ger diagnostiska och terapeutiska resurser och m–jligheter som utan nÂgon som helst –verdrift kan s”gas ha revolutionerat l”kekonsten.

Har nÂgon i Sverige ens brytt sig om att titta p hans forskning, f–r att inte tala om att till”mpa den till patienternas fromma? Med dess hj”lp kan den v”sterl”ndska sjukvÂrden dramatiskt f–rb”ttras medan samtidigt stora kostnader kan sparas in.

Om vi varit lite mer uppm”rksamma och inte utan pr–vning avvisat allt nyt”nkande som grundar sig p det Einsteinska paradigmet, s hade detta kunnat ske redan f–r ett par decennier sedan till ov”rderlig nytta f–r svenska folket och med stora nationalekonomiska vinningar.

Du har h”r fÂtt ett tillf”lle att i nÂgon mÂn kompensera Dina f–retr”dares f–rsummelser. Jag erbjuder en bekv”m element”r introduktion till en v”rld som svensk medicin hittills inte velat lÂtsas om. Ingenting annat. N”r sedan sjukvÂrdspersonalen fÂtt klart f–r sig vilka alternativmedicinska discipliner som finns och har fÂtt en aning om hur de fungerar och vad de kan g–ra ń och f–rst d ń kan den ta st”llning till om den finner det m–dan l–nt att studera dem n”rmare och inf–rliva dem med svensk sjukvÂrd. Och d b–r staten bidraga med att bekosta kurser, dela ut stipendier etc. till dem som frivilligt vill f–rkovra sig i ”mnet. Detta och ingenting annat ”r vad mitt f–rslag gÂr ut pÂ.

F–r en tillr”ckligt v”linformerad och objektiv sakkunnig kan inte minsta tvekan rÂda om att framtidens medicin mÂste baseras p den holistiska modellen. Varje dr–jsmÂl med att inse detta faktum kostar liv, lidande och pengar.

Det ”r f–rresten lite f–rvÂnande att Norge tycks ligga f–re Sverige n”r det g”ller att inf–rliva alternativa behandlingsmetoder med det offentliga h”lsovÂrdssystemet.

Jag har fortfarande m–jlighet organisera en serie seminarier med orientering f–r svenska l”kare och –vrig sjukvÂrdspersonal angÂende den holistiska arbetsmetoden. Jag bifogar f–rslag till ett 2-dagarsseminarium som skulle kunna vara en l”mplig inledning p det orienteringsprogram jag anser att Sverige nu ”r i stort och brÂdskande behov av.

Med v”nlig h”lsning

 

Jens Jerndal´

 

P detta brev fick jag aldrig nÂgot svar. Men jag gav mig inte. ‰ret d”rp skrev jag till den nye statsministern Ingvar Carlsson, som skickade brevet till sin socialminister Ingela ThalČn f–r besvarande. S h”r svarade hon:

 

Ş1995-06-05

 

B”ste Jens,

Tack f–r Ditt brev. Jag har fÂtt Ditt brev av statsminister Ingvar Carlsson eftersom det ”r jag som, inom regeringen, hanterar h”lso- och sjukvÂrdsfrÂgor. Jag har med intresse tagit del av Dina synpunkter p utvecklingen inom medicinomrÂdet. Under senare Âr har man frÂn Socialdepartementets sida aktivt arbetat f–r att f–ra in alternativ medicin som ett komplement till skolmedicin. Successivt –verf–rs kunskaper frÂn den alternativa medicinen till den offentliga sjukvÂrden.

Jag har –verl”mnat Ditt brev till Socialstyrelsen som har ansvar att f–lja och sprida kunskap om utvecklingen inom detta omrÂde.

Med v”nlig h”lsning

Ingela ThalČn´

 

 

Westerberg hade ju ocks i sitt svar skrivit att det i f–rsta hand var Socialstyrelsen som "har en roll att spela i detta arbete". S h”r l”t det i Socialstyrelsens skrivelse den 15 september 1995:

 

ŞAngÂende projekt med f–rslag p hur h”lsovÂrden kan f–r”ndras till det b”ttre ur olika synvinklar

 

Dina skrivelser av den 13 mars 1995 och den 18 mars 1995 till Statsminister Ingvar Carlsson har enligt beslut i StatsrÂdsberedningen –verl”mnats till Socialstyrelsen.

Det ”r intressant kunskap, erfarenhet och analytisk kompetens som framkommer i Ditt f–rslag. Det ”r nu mÂnga krafter igÂng i Sverige f–r att f–r”ndra h”lso- och sjukvÂrden. Viktiga aspekter i detta arbetet ”r kunskap, dokumentation, ekonomi och medm”nsklighet f–r att n”mna nÂgra centrala begrepp.

De statliga utredningarna HSU 2000 och KommittČn (S1994:1) om –versyn av vissa beh–righetsfrÂgor, t.ex, kommer att behandla omrÂdet.

PÂ Socialstyrelsen pÂgÂr kontinuerligt en utveckling av de frÂgor Du ber–r. Forskning och annan v”rdefull dokumentation sÂsom uppf–ljningar och utv”rderingar har kunnat vidga och bredda kunskapen inom ber–rda discipliner. Den kvalitativa forskningen accepteras alltmer och d”rmed kan dokumentationen innehÂlla frÂgest”llningar och resultat som den positivistiska forskningen aldrig kan presentera.

Socialstyrelsen tackar f–r Ditt engagemang och vi kommer att ta till vara synpunkterna i vÂrt fortsatta arbete.

Med v”nlig h”lsning

Per G. Swartling

MedicinalrÂd´

 

S lÂngt l”t det ju n”stan lite hoppfullt. Den 26 oktober svarade jag Swartling s h”r:

 

ŞRe: Framtidens medicin i Sverige nu.

 

Broder,

Tack f–r Ditt v”nliga brev den 15 september till svar p mina skrivelser till Statsministern den 13 och 18 mars i Âr.

Det gl”der mig verkligen att det p Socialstyrelsen nu kontinuerligt pÂgÂr en utveckling av de frÂgor jag tagit upp.

Vad jag undrar –ver ”r varifrÂn man h”mtar den sakkunskap som beh–vs f–r att kunna t”nka om. Det ”r n”mligen sÂ, att om man skall kunna tillgodog–ra sig all den praktiskt v”rdefulla kunskap och erfarenhet som finns p den alternativa sidan, s mÂste man anl”gga ett helt nytt perspektiv, –ppna sig f–r en helt ny dimension och vara beredd att i flera avseenden l”ra om, vilket utan tvivel ”r nÂgot av det svÂraste som finns.

Hittills har alla ortodoxt utbildade l”kare under sin utbildning konsekvent indoktrinerats att avvisa och f–rakta alla alternativa former av medicin och h”lsovÂrd, i den mÂn de –verhuvudtaget blivit medvetna om deras existens. Huvudorsaken till detta mÂste nog anses vara dels r”dslan f–r konkurrens, dels den stora skillnaden i syn- och t”nkes”tt mellan de bÂda riktningarna, men det har skapat en emotionellt f–rankrad blockering som mÂste –vervinnas med klara logiska argument och –vertygande kliniska resultat.

Mot denna bakgrund kan man varken beg”ra eller hoppas att nÂgon med normal medicinsk utbildning och kompetens ń ”ven med den b”sta vilja i v”rlden ń skall p ett meningsfullt s”tt arbeta f–r inf–rande av alternativ medicin. F–rst mÂste man f–rst hur alternativ medicin fungerar, och detta torde vara ett hoppl–st f–retag utan skicklig v”gledning av en specialist p just de –vergripande principerna i det holistiska syns”ttet, och som dessutom f–rmÂr uttrycka sig p ett tillr”ckligt vetenskapligt s”tt f–r att man –verhuvudtaget skall lyssna p honom.

S vitt jag vet finns ingen i Sverige som uppfyller dessa krav. Det finns naturligtvis mÂnga duktiga ut–vare av enskilda terapier, sÂsom akupunktur, osteopati, kostterapi osv., men deras teoretiska bredd och djup och f–rmÂga att f–rklara de bakomliggande vetenskapliga principerna ”r s gott som alltid bristf”llig. Vilket inte inneb”r nÂgon kritik mot dem i deras egenskap av ut–vare av sin disciplin, eftersom sÂdan kunskap oftast inte ”r n–dv”ndig f–r att framgÂngsrikt kunna ut–va en terapi p grundval av kliniska erfarenheter.

F–r att man skall vinnas –ver till att acceptera det holistiska syns”ttet i sin helhet, kr”vs det dock just –vergripande teoretisk bakgrund och f–rmÂga att kommunicera informationen p ett f–r medicinskt normalskolad personal f–rstÂeligt och acceptabelt s”tt. Jag vet vad jag talar om, d jag ”gnat mig Ât just denna –verblick och kommunikation p internationell niv i 20 Âr.

Jag upph–r aldrig att f–rvÂna mig –ver hur lÂnga rader av h–gkvalificerade forskares v”ldokumenterade och spektakul”rt framgÂngsrika arbete under decennier kunnat helt ignoreras av det offentliga medicinska etablissemanget. Men s ”r det tyv”rr.Ý Det ”r allts inte frÂga om att det unders–kts noggrant och befunnits ointressant. Det ”r i regel totalt ok”nt. Som ett exempel bland otaliga vill jag ber”tta om den tyske l”karen Reinhold Voll, som jag k”nde personligen.

Reinhold Voll b–rjade sin karri”r som vanlig tysk ortodox l”kare. Redan i unga Âr drabbades han av en svÂrartad sjukdom i urinv”garna. Hans egen ortodoxa medicin lyckades inte hj”lpa honom. Han underkastade sig inte mindre ”n sju operationer med allt vad det innebar av trauma och obehagliga efterr”kningar, men botad blev han inte. I sin desperation b–rjade han d s–ka andra, okonventionella v”gar till h”lsa, och l”t sig slutligen behandlas med klassisk kinesisk akupunktur. H–r och h”pna: Han blev frisk.

Som den v”sterl”ndskt utbildade, tyskt grundlige vetenskapsman han var, l”t han sig inte n–ja med att konstatera att han blivit bra med hj”lp av akupunktur, f–r att i tysthet Âterg till sin gamla ortodoxa l”karpraktik.

Nej, han ville g till botten med detta och ta reda p hur akupunkturen fungerade, och finna f–rklaringen till att den kunde bota sjukdomar som v”sterl”ndsk medicin stod hj”lpl–s inf–r. Detta blev upptakten till 40 Ârs intensivt och genialt forskningsarbete, dokumenterat i 18 b–cker och sedan 1970-talet ofta omskrivet i t.ex. facktidskriften American Journal of Acupuncture.

Jag blev i b–rjan p 80-talet sj”lv vittne till hur han p 15 minuter, med hj”lp av den elektroniska apparatur han sj”lv uppfunnit, korrekt diagnosticerade och botade tv patienter frÂn en svÂrartad kronisk huvudv”rk (symptomen var likartade men orsakerna och botemedlen var skilda) som bÂda tv lidit av i mÂnga Âr, i ena fallet i cirka tio Âr och i det andra i –ver femton. BÂda hade gÂng p gÂng i flera olika l”nder s–kt hj”lp hos en lÂng rad av de fr”msta ortodoxa experter som fanns, men utan resultat.

Jag k”nner ”ven en engelsk l”kare, vars historia i viss mÂn pÂminner om Volls egen. Han drabbades som ung av en svÂr sjukdom, som v”sterl”ndsk medicin betraktar som obotlig och som oftast fÂr d–dlig utgÂng. Han fick p nÂgot s”tt h–ra talas om Dr. Voll och s–kte hans hj”lp. Resultatet blev att han botades och stannade i flera Âr som Volls l”rjunge och assistent. Han och en kollega driver nu en synnerligen framgÂngsrik praktik i Liverpool, d”r de anv”nder sig av metoder som p grundval av datateknologi utvecklats vidare ur Volls system.

I sin forskning har Dr. Voll med hj”lp av sin elektroniska apparatur pÂvisat ett antal akupunkturmeridianer som inte beskrivits eller anv”nts i klassisk kinesisk akupunktur, och han har utrett deras samband med olika energifunktioner och organsystem i kroppen. Han pÂvisade vidare en rad nya akupunkturpunkter p de k”nda meridianerna, som heller inte ingÂr i det kinesiska systemet.

Bland det mest intressanta i Volls forskning ”r hans teknik att m”ta energin i de olika meridianerna och individuella akupunkturpunkterna och p grundval d”rav utarbeta ett diagnostiskt system, varigenom man p en kort stund kan fastst”lla alla eventuella rubbningar i meridiansystemet. F–r att inse den revolutionerande betydelsen av detta, mÂste man ocks f–rst sambandet mellan energifl–det i meridianerna och kroppens fysiologiska funktioner. Rubbningar eller blockeringar i meridianernas energifl–de leder vanligen till fysiologiska rubbningar, t.ex. genom onormala k–rtelfunktioner, nÂgot som i andra ledet kan f–rorsaka manifesta sjukdomssymptom eller direkt fysiska f–r”ndringar, sÂsom tum–rer. Denna metod ger inte bara en –verl”gset snabb och s”ker diagnosteknik utan nÂgon form av invasiva Âtg”rder eller bieffekter; den ger ocks hittills oanade m–jligheter till preventiva Âtg”rder.

Inget av detta ”r teori eller hypotes. Det finns ett –verv”ldigande kliniskt material som hittills konsekvent ignorerats av v”sterl”ndsk medicinsk expertis, kanske d”rf–r att man strikt begr”nsat sig till att s–ka alla svar p den kemiska nivÂn och inte velat acceptera att den elektromagnetiska nivÂn i levande organismer ”r funktionellt –verordnad den kemiska nivÂn. Allt detta kan f–rklaras logiskt, rationellt, vetenskapligt, f–r var och en som g–r sig besv”ret att lyssna och se utan f–rutfattade meningar.

Voll gjorde mer ”n jag hittills beskrivit: Bland annat lyckades han bevisa ett samband mellan Akupunkturen och homeopatin, den nu 200 Âr gamla, utomordentligt effektiva terapimetoden som utforskades av den geniale tyske l”karen Samuel Hahnemann och mÂnga efterf–ljare till honom, och som sedan dess anv”nts med stor framgÂng i hela v”rlden. MÂnga av dess ut–vare har varit l”kare med en ortodox l”karexamen i botten, som uppt”ckte att de fick b”ttre resultat och mindre biverkningar med homeopatins hj”lp.

źven homeopatin kan f–rklaras logiskt och vetenskapligt, och dess effekt har bevisats efter den v”sterl”ndska vetenskapens allra striktaste regler. Men vad h”nder dÂ? ń Jo, man s”ger: Eftersom vi vet att detta ”r om–jligt, s mÂste allts resultaten vara felaktiga eller f–rfalskade p nÂgot s”tt, ”ven om vi inte kan pÂvisa felen. Man v”grar att se bevisen. Precis som kardinalerna i Rom p 1400-talet v”grade att titta i teleskopet, eftersom de inte ville riskera att se nÂgot som stred mot deras dogmer om v”rldsalltets uppbyggnad. Det ”r folket, patienterna, som fÂr betala notan f–r denna minst sagt ovetenskapliga inst”llning frÂn den medicinska vetenskapens sida, vilken helt i on–dan h”mmar utvecklingen inom medicinen.

Har nÂgon i Sverige brytt sig om att ens titta p Dr. Volls arbete i syfte att utv”rdera dess potential? Nej. Trots att han t.o.m. f–reslagits ń om ”n p icke auktoriserade v”gar ń till Nobelpriset i medicin. Och nÂgon som b”ttre f–rtj”nat ett Nobelpris har jag svÂrt att t”nka mig. Tyv”rr avled Dr. Voll f–r flera Âr sedan, c:a 85 Âr gammal.

Volls uppt”ckter och metoder har emellertid vidareutvecklats och f–rb”ttrats av ett flertal olika pionj”rer inom biofysiken, men inte heller deras epokg–rande resultat har uppm”rksammats av de etablerade medicinska institutionerna.

Sammanfattningsvis mÂste det starkt understrykas att det inte r”cker med att anst”lla en eller annan akupunkt–r eller chiropraktor vid sidan av fysioterapeuterna p vÂra st–rre sjukhus. Skall folket och landets ekonomi f fullt utbyte av allt den holistiska medicinen har att erbjuda, kr”vs ett helt nytt syns”tt, ett helt nytt holistiskt perspektiv p medicinen. Och vem i Sverige har f–rmÂgan att delge det perspektivet?

Det kanske f–refaller som om jag ”r ute och s–ker jobb? LÂngt ifrÂn. Jag har numera varken lust eller m–jlighet att bli anst”lld i Sverige. Jag har alldeles f–r mÂnga olika uppgifter i utlandet. Mina anstr”ngningar att inf–ra det holistiska syns”ttet i Sverige ”r enbart grundade p min intensiva –nskan att svenska folket skall komma i Âtnjutande av alla de kunskaper och all den erfarenhet som jag vet finns p omrÂdet, men som p grund av f–rdomar eller tr–ghet inte utnyttjas. Och f–rsta steget ”r naturligtvis att klarg–ra vad som finns, vad det kan g–ra, och hur det fungerar.

Om ingen annan finns som ”r kompetent att Âta sig den grundl”ggande orientering som jag anser absolut essentiell f–r att man –verhuvudtaget skall komma igÂng p ett meningsfullt s”tt, s ”r jag villig st”lla upp p konsultbasis mot normala arvoden.

Mitt f–rslag ”r d att organisera ett 2-dagars seminarium f–r en inledande orientering av chefspersonal p sjukhus och universitet i frÂga om alternativ medicin. Seminariet kan sedan upprepas i mÂn av intresse och behov. Jag bifogar f–rslag till uppl”ggning av en sÂdan kurs.

H”r har nu Socialstyrelsen ett utm”rkt tillf”lle att visa att den menar allvar, och inte bara f–rhalar tiden med nya utredningar f–r att hÂlla de krafter lugna som vill f–r”ndra h”lso- och sjukvÂrden i Sverige. Det ”r ett faktum att varje dag som folket f–rnekas tillgÂng till den holistiska h”lso- och sjukvÂrden, kostar samh”llet stora pengar och medf–r on–digt lidande f–r mÂnga enskilda patienter och mÂnga d–dsfall som kunde undvikas.

Jag avvaktar med intresse Ditt svar.

Med v”nlig h”lsning

Jens Jerndal´

 

Jag fick faktiskt svar p detta brev, och d”rtill ovanligt snabbt. Redan den 27 november skrev Swartling f–ljande:

 

ŞB”ste Jens Jerndal,

Tack f–r brev frÂn den 26 oktober 1995 angÂende framtidens medicin i Sverige och med en beskrivning av den holistiska medicinen, s”rskilt Doktor Volls arbete. Du erbjuder Dig ocks att organisera ett tvÂdagars seminarium f–r alternativmedicinsk orientering.

Jag f–rstÂr att Du har f–rv”ntningar p att Socialstyrelsen skall ta tag i det som Du beskriver som f–rsummat omrÂde och att det finns forskning som inte kommit till sin r”tt i klinisk praxis. Det ”r dock inte Socialstyrelsens uppgift att bedriva forskning eller att styra innehÂllet i det som anses som vetenskap och bepr–vad erfarenhet. Nya forskningsresultat och behandlingsmetoder pr–vas genom publicering i vetenskapliga tidskrifter och diskussioner vid seminarier och work shops i de olika specialistf–reningarnas regi, bland annat under Riksst”mman.

Jag tror inte att hÂllbara kliniska uppt”ckter och behandlingsmetoder hindras att komma fram. Anledningen till att en del resultat och metoder inte fÂr genomslag ”r i st”llet att fynden inte visat sig hÂllbara vid noggrann pr–vning.

Socialstyrelsen medverkar g”rna f–r spridning av vetenskapliga fynd och behandlingsmetoder som fÂtt allm”n acceptans men vi har ej m–jlighet att delta i den f–regÂende processen.

Med v”nlig h”lsning

Per G Swartling´

 

‰ ena sidan fÂr vi allts av Socialministern veta att Socialstyrelsen har ansvaret "att f–lja och sprida kunskap om utvecklingen" betr”ffande –verf–ring av kunskaper frÂn den alternativa medicinen till den offentliga sjukvÂrden, och samtidigt skriver Socialstyrelsen sj”lv att man d”r "kontinuerligt" ”gnar sig Ât "en utveckling av de frÂgor" jag ber–r.

 

‰ andra sidan, heter det nu ń n”r jag konkretiserar frÂgest”llningarna nÂgot ń att det inte ”r Socialstyrelsens uppgift att "styra innehÂllet i det som anses som vetenskap och bepr–vad erfarenhet". Vidare f–rklarar man sig endast villig medverka till spridning av vetenskapliga fynd och behandlingsmetoder som redan fÂtt allm”n acceptans. GODDAG YXSKAFT!

 

Hur skall i s fall nÂgonsin nya kunskaper utifrÂn kunna komma in i sjukvÂrden och bli folket till nytta? J”mf–r mitt genm”le ovan till Bengt Westerbergs skrivelse.

 

Dr. Volls forskning har aldrig tagits upp till nÂgon som helst pr–vning i Sverige, trots att han varit i Stockholm och givit demonstrationer. I Sverige blundar vÂra h–gsta h”lsovÂrdsmyndigheter aningsl–st f–r Ârhundradens utveckling av kunnande och erfarenhet i den fromma tron att Dr. Volls och andras epokg–rande resultat och metoder inte fÂtt genomslag d de inte visat sig hÂllbara vid noggrann pr–vning. Vilken d pr–vning? Kan man f se hur pr–vningen gick till och vilka resultat den gav?

Det ”r h–g tid att svenska folket fÂr reda p vad det gÂr miste om och hur det f–rs bakom ljuset under en falsk vetenskaps t”ckmantel.

 

Akupunkturen har som sagt praktiserats i tusentals Âr i Orienten med lysande resultat, och den introducerades i Europa redan p 1700-talet och har anv”nts i bl.a. Frankrike i viss omfattning sedan 1800-talet. F–r 30 Âr sedan fanns ett tusental akupunkt–rer i Frankrike, som enligt lag var legitimerade l”kare. I Sovjet har det forskats intensivt i akupunktur sedan mÂnga decennier. I USA har den utm”rkta facktidskriften American Journal of Acupuncture utgivits varje mÂnad sedan 1973. Men i Sverige mÂste vi trots all denna internationella erfarenhet uppfinna hjulet p nytt, och att d–ma av den attityd man har till studiet av akupunktur inom den officiella medicinen, ser det ut att bli ett fyrkantigt hjul.

 

Homeopatin har utvecklats genom grundlig forskning och har praktiserats i 200 Âr med utm”rkta resultat, ursprungligen och f–r det mesta av legitimerade l”kare. Denna vetenskap ń och den ”r, liksom akupunkturen, en vetenskap ń ”r i bruk –ver n”stan hela v”rlden och ger ofta lÂngt b”ttre resultat ”n den medicin som fÂtt monopol inom v”stv”rldens institutionella medicin.

 

F–rutom genom –verv”ldigande kliniska erfarenheter har homeopatins effekt ”ven bevisats genom forskning som uppfyller den v”sterl”ndska ortodoxa vetenskapens allra h–gst st”llda krav, bland annat nyligen av en h–gt kvalificerad, erfaren och v”lrenommerad fransk forskare, Dr. Jaques Benveniste. Men vad h”nder dÂ? Jo, Dr. Benveniste v”gras tillgÂng till g”ngse vetenskapliga publikationer f–r att redovisa sina resultat, fast”n hans tidigare forskning alltid publicerats. Han beskylls nu utan nÂgon som helst faktisk grund f–r ohederlighet och fusk. Han avskedas frÂn sin befattning och frÂntas sitt forskningsanslag. J”mf–r Professor Duesbergs –de n”r han vÂgade tillk”nnage en avvikande, men vetenskapligt v”lgrundad, uppfattning om orsaken till AIDS.

 

Hur skall man d mot bakgrunden av dessa fakta och av informationen i mitt brev tolka Swartlings uttalande, att han inte tror "att hÂllbara kliniska uppt”ckter och behandlingsmetoder hindras att komma fram" och att "anledningen till att en del resultat och metoder inte fÂr genomslag i st”llet ”r att fynden inte visat sig hÂllbara vid noggrann pr–vning".

 

źr detta ett tillfredsst”llande s”tt att arbeta p f–r landets h–gsta centrala h”lsovÂrdsmyndighet, som har tillsyn –ver hur en mycket stor del av skattebetalarnas pengar anv”nds och dessutom i stor utstr”ckning ansvarar f–r kvaliteten och effektiviteten av den h”lsovÂrd svenska folket erbjuds f–r sina pengar?

 

Den djupt rotade och helt felaktiga inst”llningen att varken patienterna eller folket som sÂdant via sina valda representanter p grund av okunnighet kan ha nÂgot att s”ga till om i frÂga om medicin och h”lsovÂrd, kommer till ett f–rvÂnande uttryck i det svar jag fick p en skrivelse till Socialdemokraternas dÂvarande partisekreterare Leif Linde, som l–d: ŞTack f–r ditt brev angÂende Holistisk medicin. Jag har tagit del av dina synpunkter men d detta ligger utanf–r mitt omrÂde´ ń och, fÂr man anta, d”rmed ocks utanf–r socialdemokratiska partiets och riksdagens omrÂde? ń Ştar jag mig friheten att s”nda det vidare till Socialdepartementet.´

 

F–r att i riksdagen f–rankra redan det inledande orienteringsprogrammet, f–reslÂr jag f–ljande procedur. F–rslaget remitteras till ett utskott eller en s”rskilt tillsatt kommittČ med l”mplig kompetens och sammans”ttning, som f–reslÂs rekommendera att alla befattningshavare p sjukhus och vid medicinska fakulteter p arbetstid ges en till intet f–rbindande, men obligatorisk och grundlig, orientering betr”ffande sÂv”l traditionella som nyutvecklade alternativmedicinska behandlingsmetoder.

 

Det ”r viktigt att utskottet eller kommittČn representerar patienterna och den demokratiska folkviljan, inte den g”ngse medicinska expertisen. Och det ”r givetvis ocks viktigt att de som inbjuds att ge orienteringen har betydligt grundligare kunskaper i den holistiska medicinens principer ”n vad en skolmedicinskt utbildad l”kare kan inh”mta genom nÂgra weekendkurser i akupunktur.

 

Med demokratisk f–rankring, antingen direkt bland folkopinionen eller via riksdagen, skulle man tycka att regeringen i ett sant demokratiskt land som Sverige borde kunna utmana till och med de m”ktiga l”kemedelsf–retagens intressen, n”r bÂde folkh”lsa, livskvalitet och statens ekonomi stÂr p spel. źr detta en orealistisk f–rhoppning?

 

Det enda jag tills vidare f–reslÂr ”r att all ber–rd medicinsk personal erbjuds en allm”n orientering om vissa bepr–vade och v”ldokumenterade behandlingsmetoder, som med stor framgÂng och till lÂga kostnader l”nge praktiserats institutionellt inte bara i Orienten utan ”ven i ÷steuropa, och som dessutom rekommenderas av FN:s V”rldsh”lsoorganisation (WHO). źr detta en alltf–r kontroversiell och samh”llsomst–rtande Âtg”rd f–r att vara genomf–rbar i dagens Sverige?

 

Jag arbetar globalt och k”nner mig som v”rldsmedborgare. Men jag ”r i alla fall svensk, och det skulle ge mig s”rskild tillfredsst”llelse att f uppleva att Sverige som f–rsta land tar initiativet att officiellt inf–ra det holistiska (eller Einsteinska) paradigmets nya vetenskap och st–rre verklighet och d”rmed gÂr i spetsen f–r en v”rldsomfattande revolution av h”lsovÂrden. Sverige borde ha speciella f–ruts”ttningar att spela just den rollen.

 

VAKNA SVERIGE! Kr”v tillgÂng till framtidens medicin nu. Kr”v Holistisk medicin f–r Dina skattepengar!