Svenska Institutet för Ekologisk medicin
SIEMs Månadsmagasin Januari   2009

Selen bromsar hiv
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=857910

En grupp amerikanska forskare har lyckats utröna vad som gör att selen minskar tillväxten av hiv-virus. En cellstudie visar att vissa selenrika proteiner i blodet angriper hiv-proteinet Tat som spelar en nyckelroll när viruset förökar sig.

När selenet ökades bromsades hiv-virusets förökning med 90 procent för att sedan fyrfaldigas när halten selenprotein minskades.

ANDERS SÖNNERBORG, professor och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge säger till Svenska Dagbladet att han tror att upptäckten kan få stor betydelse i tredje världen som en billig behandlingsmetod i kombination med andra behandlingar.

Aidsproblemet lyfts fram i Sydafrika
http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=2477266

Denna måndag är Världsaidsdagen och i Sydafrika, som är ett av de länder som är hårdast drabbat av aids, uppmärksammas dagen mer än kanske någonsin tidigare. Sydafrikas nya hälsominister Barbara Hogan säger att Världsaidsdagen ska uppmärksammas i Sydafrika under mottot ”leda och förena”.
...
Den tidigare regeringens förnekelse av sambandet mellan hiv-viruset och sjukdomen aids, fördröjde utdelningen av bromsmediciner. Enligt en ny studie från Harvarduniversitetet dog så många som 330 000 sydafrikaner under en femårsperiod på grund av den politiken.
Fem och en halv miljoner av Sydafrikas 48 miljoner invånare är i dag hivpositiva.
Att den nya regeringen och hälsoministern står för en ny attityd är de flesta överens om..
. Motato Jim Leshika, chef för en hiv/aidsklinik i Johannesburg, säger att med Barbara Hogan har äntligen förändringens vindar börjat blåsa. – Hon är det mest positiva som nånsin har hänt i det här landet inom hiv/aids området. Hon är kunnig och engagerad också, säger han.

SIEMs kommentar:    Vi har under åren följt hur den tidigare sydafrikanska regeringen under Mbeke vägrat att fokusera främst på bromsmediciner, när det gäller HIV/AIDS-bekämpning, trots stark press från det internationella medicinska etablissemanget.   Dåvarande hälsoministern hånades för att sin inställning att näringsfrågor och fattigdom var avgörande faktorer.   Nu när Mbeke är störtad,  kan den internationella medicinska  censuren lätta något, och nu släpps forskningsresultat fram, som ger Mbeke rätt.  Men i Sydafrika kan bromsmedicinerna börja flöda som aldrig förr.  Niggrerna ska inte tro att de är nåt, eller ens att de vet varför de blir sjuka.

"Forskning påvisar olikhet mellan etniska grupper"
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=859034
Professor i virologi Erling Norrby: Vetenskapens ökade möjligheter att upptäcka genetiska skillnader mellan etniska grupper kan ge ny näring åt rasistiska argument. Den nu framstormande vetenskapliga kunskapen om vår arvsmassa gör det möjligt att upptäcka större skillnader mellan etniska grupper än vi tidigare visste om. Ny forskning visar att skillnaden mellan två människor till 85 procent är slumpmässig och till 15 procent beroende på genetiska egenskaper hos etniska grupper. Dessutom har vi nu vetenskapliga belägg för att skillnaden i arvsmassan mellan två slumpmässigt utvalda personer är minst 15 gånger större än man tidigare trott. Det vore illa om upptäckten av sådana genetiska skillnader skulle ge ny näring åt rasistiska argument. Det skriver professor emeritus i virologi Erling Norrby, tidigare ständig sekreterare vid Kungliga Vetenskapsakademin.

Ljusterapi effektiv mot acne
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=857027
Ljusterapi är lika effektivt som antibiotikabehandling av svår akne. Men ljuset ger snabbare resultat. Fler borde därför behandlas med ljus i framtiden, anser svenska forskare.

-?EN TONÅRING som har provat både lokalbehandling och antibiotika mot sin akne utan resultat kan få hjälp av ljusbehandling. Jag anser att man borde testa ljusbehandling före antibiotika, säger dermatologen Camilla Hörfelt, som är forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Riskabelt sluta med Plavix
http://www.lakemedelsvarlden.se/zino.aspx?articleID=11268
Patienter som behandlas med det blodproppsförebyggande läkemedlet Plavix löper ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt eller död tiden efter att behandlingen avslutas. Det visar en studie i veckans nummer av tidskriften JAMA.

Studien går igenom journaler från drygt 3000 patienter som behandlats för instabil angina och därefter fått Plavix (klopidogrel) för att motverka blodpropp. Hälften av patienterna hade behandlats med ballongvidgning och hälften enbart med trombolys. Patienterna som fått ballongvidgning behandlades med Plavix i genomsnitt 278 dagar, och trombolyspatienterna i 302 dagar.

Resultaten visar att risken för patienterna att drabbas av en hjärtinfarkt eller dö ökar tiden efter det att behandlingen med Plavix avslutats. Bland patienterna som behandlats med enbart propplösande läkemedel  drabbades 17,1 procent av hjärtinfarkt eller död, för gruppen som istället behandlats med ballongvidgning var motsvarande siffra 7,9 procent. I båda grupperna var risken som störst under de första 90 dagarna efter behandlingen.
I en kommentar i samma nummer av JAMA skriver professor Deepak Bhatt vid Clevland Clinic att resultaten väcker frågor kring den praxis som finns idag att behandla med Plavix i 9-12 månader, och att man kanske bör överväga om det är bättre att fortsätta med behandlingen en längre tid.
Forskarna bakom studien efterlyser mer forskning som kan verifiera deras resultat och också förklara fenomenet.

SIEMs kommentar:   Detta bör innebära att även mänskligt kött är klart ohälsosamt som föda.  Om någon nu skulle behöva goda skäl för att avstå från kannibalism.